Alltså, ännu en dag med plusgrader och regn. Igår snöade det vilket fyllde mig med hopp. Jag känner mig som en vingklippt ängel. Hindrad från att göra det som gör mig lycklig. Bortsett från förra året så har ju vintrarna varit vintriga några år i rad, långa och snöfyllda. Så jag har nog blivit van vid att det ska vara mycket vinter, och glömt bort att jag bor i opålitliga Uppland.

Jag och sambon ägnar allt mer tid på hemnet och tittar på gårdar i norrland, och drömmer oss bort. Vi är inte ute efter permanent boende, utan en liten gård att spendera helger och semestrar på. Jag längtar norrut. Jag förstår ju varför draghundsfolk oftast bor däruppe. Inte för att jag behöver upp till Gällivare, men bara lite längre upp, där snöprognoserna är hyfsat säkra. För om man ska kunna åka dit över en förlängd helg ska det ju inte ligga alltför långt upp. Även om drömmen vore att få se fjällen…

Tankar och drömmar denna morgon… Nu måste jag ut i mörkret, hundarna väntar på sin morgonpromenad 🙂