Lugn kväll i saknad

Saker och ting börjar sakta övergå från kaos till vardag. Det är så här livet ser ut nu och kommer att göra ett bra tag framöver. Jag bor här och Mikael är på sjukhus. Pappa och mamma turas om att göra mig sällskap. Men det går bättre att bo hemma än vad jag hade trott. Jag ägnar mig åt att göra fint här hemma. Det är blandade känslor. Trivs här men saknar honom så mycket. Men nu har han börjat röra på sig, och talet är på gång, så visst går det framåt även om det går långsamt.