Igår fick Mikael komma till rehabiliteringen, äntligen! Känns otroligt bra att han har fått ta detta stora steg mot ett tillfrisknande. Också en helt annan miljö att komma som besökare till, eget rum, lugnare, skönare och friare. Idag satt vi på sängkanten tillsammans och pratade. Betydde jättemycket i mitt hjärta.

Förutom det så fortsätter det ju att vara oförskämt soligt och fint, och jag och hundarna har varit ute mycket på gården och tränat. Jag tackar och hoppas att det håller i sig!