Idag har regnet smattrat mot fönstren och ingen har velat sig ut, inte ens Dia. Mikaels syster med familj har hälsat på ikväll, och när det regnade som mest lyssnade vi på Johnny Cash, åt dammsugare och pysslade om hundarna, katten och de växande chiliplantorna.

Jag måste erkänna; jag gillar regn ibland. Det skapar en ombonad och mysig känsla inomhus. Det enda jobbiga är att marken utanför huset förvandlas till en lervälling. Så nu har vi inte bara spår efter tolv lortiga tassar inne, utan även efter en rullstol med fyra leriga hjul. Det kan gärna få bli lite soligt så att marken hinner torka upp.