Månad: juni 2015

Efter regnet

Posted on Updated on

Precis när jag skulle ta en promenad med hundarna började det ösregna ute. Vi väntade ut regnet och gick sen ut. Det var en häftig promenad, svarta moln som drog bort och en sol som trängde igenom och skapade stora kontraster mellan mark och himmel.

Hade inte systemkameran med mig, så tog lite mobilbilder och redigerade dem, alltid kul att göra nåt annat av tråkiga bilder.

Dagen var varken bättre eller sämre än gårdagen, förutom att jag tog en längre promenad än vanligt, vilket gav energi. Det gäller att inte fastna i tankarna om att man ska få tillbaka sitt tidigare liv, utan att aktivt försöka skapa sig ett nytt liv, en ny tillvaro nu och här.

IMG_20150630_195827EIMG_20150630_202541EIMG_20150630_202634EIMG_20150630_200945EIMG_20150630_202759EIMG_20150630_200012EIMG_20150630_202707E

Att skriva av sig

Posted on

Det är både svårt och lätt att blogga när man mår dåligt. Å ena sidan har man huur mycket som helst att skriva om, jag fungerar så i alla fall. Jag vill omvandla allting i ord. Å andra sidan blir det ju en ganska tråkig blogg om man bara skriver om allt elände. Jag försöker variera mig, och skriva om positiva saker också. Men ibland är det svårt. Ibland är allting bara så jobbigt att man inte orkar vara positiv. Idag känner jag så. Trots att min allra bästa Sara har varit på besök och vi har kört en kvällsrunda med Amy och vagnen. Men känslan när jag sitter här nu på kvällen är bara låt allting få vara över.

Men bloggen är lite som terapi för mig ändå, så ni får stå ut med att det är tungt ibland. Jag behöver få skriva av mig. För vem vet, imorgon kanske det blir en bättre dag.

IMG_20150628_113423IMG_20150628_112437

”Det är ett misslyckande”

Posted on

Jag satt så länge och skrev, ändrade och pausade. När jag var klar var det så svårt att klicka på ”skicka”-knappen. Men nu är Wynees annons ute. Jag läste upp den för Mikael och han blev ledsen. ”Ja det är sorgligt”, sa han. ”Det är ett misslyckande.”

Jag försöker att inte se det som ett misslyckande. Man kan inte förutse vad som ska hända i livet. Men det är klart, det var ju inte så här vi hade tänkt att det skulle bli. Det är svårt nog att acceptera sjukdomen i sig, och det är inte lättare att sedan behöva acceptera att livet måste förändras, att man måste uppoffra vissa saker. Jag erkänner att jag ännu inte har accepterat det fullt ut. I alla fall inte känslomässigt.

Det enda jag vill nu är att vi hittar ett bra hem till min underbara tjej. Saknaden kommer vara uthärdlig bara jag vet att hon har det bra.

IMG_7212 (2) (1280x853)

Premiär vid flygklubben

Posted on

Igår åkte jag och Mikael till flygklubben för första gången i år. Och det var med blandade känslor. Det är ett tungt kapitel det här med flygningen för Mikael, att han inte kan flyga längre. Samtidigt väckte det inspiration att vara där. Att fixa i ordning i husvagnen. Att förbereda inför framtiden.

20150627_13035420150627_13011520150627_13253120150627_13232720150627_130412

Vacker kvällspromenad

Posted on Updated on

Tog med mig kameran på kvällens promenad. Och Amy fick bära klövjeväska för att göra av med lite energi.

IMG_7284 (2) (1280x940)IMG_7236 (2) (1280x853)IMG_7239 (2) (1280x905)IMG_7280 (2) (1105x1280)IMG_7285 (2) (853x1280)IMG_7248 (2) (1280x853)IMG_7295 (2) (1280x879)IMG_7241 (2) (853x1280)IMG_7264 (2) (1155x1280)IMG_7255 (2) (1280x853)IMG_7237 (2) (1280x921)IMG_7273 (2) (1280x853)

Miljöträning vid Ängby park

Posted on Updated on

Idag var vi en sväng till Knivsta och Ängby park där Mikaels dotter hade dansuppvisning. Vi tog med alla tre hundarna, trevligt för oss och bra träning för dem. Det var inte så mycket folk som det har varit tidigare vilket gjorde det möjligt för oss att ta med Dia.

Det gick väldigt bra, till och med för Dia. Hon var väldigt nervös i början, men lugnade ner sig efter ett tag och satt bredvid mig och tittade på människorna som satt på filtarna, och alla dansarna på scenen.

Wynee har inte blivit tränad i passivitet, det märks. Hon skäller mycket när det inte händer någonting. Dilemmat är ju att man inte vill störa andra, särskilt inte när ett gäng trettonåringar ska uppträda inför sina föräldrar, men för att träna henne måste hon ju vänjas vid en massa olika miljöer. Så hon fick vara med en stund, fick stå ut med att hon bara skulle ligga stilla. Och när hon var hyfsat lugn tog jag henne till bilen tillsammans med Dia.

Amy fick vara kvar, hon fungerar väldigt fint i såna här sammanhang. Hon är trygg, lugn och tyst. Och alltid populär hos barnen 🙂

IMG_20150626_163514EIMG_20150626_163820E20150626_141452E20150626_141517E20150626_143624E20150626_141507E20150626_143730E

Throwback thursday; så som livet skulle ha varit

Posted on

Tittar på bilder från förra året. Det är jobbigt att se dem, för de visar det liv vi hade innan sjukdomen skakade om vår tillvaro. Bilderna visar livet så som det borde vara om sommaren; sol och värme.

Framtiden är ju väldigt oviss, men jag önskar så att det gör ont i mig att vi nästa sommar kan sitta och prata om det här som om det till stor del är historia. Jag har det som vision när saker och ting känns tungt; bilden av oss när vi sitter och ser tillbaka på det där hemska året 2015 och glädjs åt att vi fick gåvan att leva vidare och skapa oss ett nytt liv.

jagochdia_53a931df9606ee4a44c9eaefimg_5011_2_53a929e1e087c37b04a4a926img_5379_2_53ac107ee087c36a61a5787cimg_5375_2_53ac123b9606ee3054ac82f1