Ikväll träffades vi ett gäng inne i Vänge, på skolans grusplan och hade lite blandad träning. Medan några körde lydnad och rallylydnad tränade vi på passivitet genom att sitta och titta på. Vi cirkulerade runt lite och övade på att inte engagera sig i de andra hundarna.

Dia var överlag lugn och försiktig. Amy var som ett yrväder. Det märks att jag inte hunnit miljöträna henne som jag hade velat. Hon blir så upphetsad och glad och har väldigt svårt att koncentrera sig. Det blev dock bättre ju mer vi tränade men det blev väldigt tydligt att det här är någonting som vi behöver träna mycket mer på. Och vi sa att vi skulle dra ihop fler såna här träffar framöver.

Det är vid såna här tillfällen som jag saknar Wynee som allra mest. Hon var en rolig hund att träna, gav alltid 100%. Jag saknar henne och jag saknar träningen.