Drag, Filmer, Träning, Vardag

Dragfilm

Jag har dammat av GoPro-kameran och filmade lite under sista dragrundan. På filmen ser man hur Dia tappar sugen. Hon var inte alls så taggad, så jag kopplade loss henne efter ett tag och hon fick springa bredvid. Amy drar ju väldigt bra med Dia som morot där längre fram. Har dock beställt ett fäste till kameran som man kan ha på huvudet, så att det inte blir så skakigt. Här hade jag kameran på styret och det är en rätt ojämnt mark där vi kör. Men kul var det i alla fall!

Vardag

Vikten av att få en paus

IMG_0294 (2)E

Nu har vi kommit till en punkt där jag har insett att vi måste spendera lite tid ifrån varandra, jag och Mikael. Det kanske är svårt för någon som inte har varit med om någonting liknande att förstå, men den här tiden har varit så sjukt påfrestande på många olika plan och jag känner att vi kan nöta sönder vår relation om vi inte är varsamma.

Så nu är jag ensam hemma och han är hos sina föräldrar. Ikväll har jag övningskört med Sara, och vi har tagit en sväng till pappa, gosat med Zelda och druckit te och ätit mackor med marmelad, gått promenad med hundarna. Jag och Sara gick en sväng med Amy och Dia, och när vi är på väg tillbaka till bilen ser vi att pappa och Zelda kommer gående på håll. Dia blir först stel, men sen när hon ser vilka det är så hoppade hon upp och ner. Jag väntade tills hon lugnade sig och stod stilla, då släppte jag henne och hon rusade fram och började busa med Zelda och pappa. Det är så underbart att se henne så framåt, med tanke på vilken osäker hund hon har varit.

Nu ska jag vila och bara ta hand om mig själv, gosa med hundarna och hämta energi.

IMG_0366 (2)EIMG_0387 (2)E

 

Vardag

Tillbaka till lunsen

IMG_0537 (2)E

Idag kom jag äntligen ut i lunsenskogen som jag inte har gått i sedan Mikael blev sjuk. Vi brukade ofta gå där förut. Jag och Sara träffade en kompis och hennes unga rottweiler. Vi hade Dia, Kajsa och Zelda med oss, medan Amy var hemma med Mikael och hans son.

Det var en fantastisk promenad och jag fick med mig kameran den här gången. Dia är verkligen annorlunda när inte Amy är med. Mycket lugnare och försiktigare, på både gott och ont. Kajsa tog ofta täten och sprang runt i blåbärsriset och verkade lycklig, även om hon ofta blev ett offer för rottweilerns leklust.

Nu är det söndag kväll och de har hämtat Kajsa och allt är som vanligt igen. Fast nu väntar vi på att få gå upp mitt i natten och titta på blodmånen.

IMG_0516 (2)EIMG_0502 (2)EIMG_0534 (2)EIMG_0525 (2)EIMG_0549 (2)EIMG_0550 (2)EIMG_0589 (2)EIMG_0592 (2)EIMG_0555 (2)EIMG_0601 (2)EIMG_0568 (2)EIMG_0606 (2)EIMG_0621 (2)EIMG_0519 (2)E

Vardag

Fredag

1442606546383

Fredag… Idag har mamma varit här igen och vi har fortsatt med spacklingen av badrummet. Jag gillar när mamma kommer hit. Vi börjar alltid med att dricka kaffe och småprata, sedan spacklar vi lite, innan det är dags för lunch. Och efter lunchen måste ju hundarna få en promenad så då går vi i skogen och letar svamp. Idag hade ju Dia en lös lekkamrat i form av Kajsa. Den här gången hittade vi faktiskt lite trattkantareller, och en ung karl johan.

Efter skogen blir det lite mer spackling, innan det är dags för eftermiddagskaffet. Hårda dagar 🙂

Mina kvällar fortsätter att vara ensamma. Mikael och hundarna brukar gå och lägger sig tidigt och jag sitter uppe. Men det är en stund jag har för mig själv då jag kan slappna av fullt ut.

20150925_14390920150925_14212920150925_14392220150922_12274020150922_122206

Det kommer ju bli betydligt finare när allt är vitt…

Vardag

Kajsa is back!

IMG_0491 (2)E

Ikväll kom ett par kompisar över med deras franska bulldog Kajsa, som ska bo här över helgen. Vi har varit hundvakt åt Kajsa tidigare, för ca ett och ett halvt år sedan. Då bodde hon hos oss i tre veckor. Hon hoppar runt, snarkar när hon sover och charmar alla som hon möter. Vi blev väldigt fästa vid Kajsa sist hon bodde här, så vi tackade glatt ja till erbjudandet att vara hundvakt den här helgen. Amy och Dia verkar gilla vårt beslut, och de har busat på rejält här ikväll, men nu ligger alla tre utslagna och sover.

Igår tog jag och en kompis en promenad i lunsenskogen på en och en halv timme. Dia sprang lös och lekte med hennes nio månader gamla rottweiler, och de kom superbra överens. Det är så kul att se dem ihop, och att se Dia så lycklig. Tyvärr regnade det, så jag tog inte med mig någon kamera, men hoppas på fler tillfällen snart.

IMG_0470 (2)E

IMG_0454 (2)E

IMG_0480 (2)E

IMG_0457 (2)E

IMG_0486 (2)E

Vardag

Svamp och badrumsspackling

IMG_0415 (2)E

Idag kom mamma hit på förmiddagen och vi började med projekt renovera badrummet. Fast det handlar egentligen inte om en renovering, utan mer att måla och göra lite snyggt innan kommunen kommer för att sätta in en handikappduschkabin. Så vi har spacklat och spacklat. Sen ska vi slipa och spackla lite mer, och sen ska vi måla. Det blir en provisorisk lösning då vi inte har pengarna nu till den renovering som vi hade planerat. Så det får bli i framtiden istället.

Efter lunch tog vi en paus i arbetet och tog en tur i skogen med hundarna och svampkorgen. Och vi hittade faktiskt lite gulingar, samt en massa taggsvamp, men trattisarna lyser fortfarande med sin frånvaro här. Dia sprang runt som en tok helt överlycklig, som vanligt.

IMG_0431 (2)EIMG_0430 (2)EIMG_0436 (2)EIMG_0375 (2)EIMG_0309 (2)EIMG_0336 (2)E

Agility, Träning, Vardag

Inomhusträning och agilityplaner

Efter en lång och härlig promenad i skogen har vi tagit det lugnt hemma. Hundarna har varit ute på gården och jag har städat. Sedan har jag och Amy haft roligt inomhus. Jag har haft dörren öppen så att hundarna kan gå ut och in som de vill, och Dia spenderar mycket tid ute. Men Amy brukar komma in efter ett tag och vara lite sugen på någon form av aktivitet. När jag hade städat klart ägnade jag och Amy oss åt lite ”inomhus-parkour”. Jag tränade Amy att våga hoppa upp på små pallar och sitta kvar, hoppa upp i fåtöljen och på lite bänkar, samt hoppa över lite hinder. Hon tycker att det är fantastiskt kul! Det är roligt att se henne så taggad.

Jag har beställt nya agilityhinder också, som jag hoppas att jag kan locka Amy att gilla, lite på hobbynivå bara. När vi går i skogen tycker hon att det är jätteroligt med fart och fläkt, och att hoppa över stockar, så jag har tänkt att hon kanske skulle kunna finna det här med agility lite roligt. Men en annan plan är också att jag ska börja träna min pappas tervueren Zelda i agility, eftersom jag saknar det så mycket nu när jag inte har kvar Wynee. Så ni kommer att se mer av  Zelda framöver 🙂

IMG_0280 (2)IMG_0283 (2)E

Vardag

Att vara ensam

Engelska språket har ju ett fantastiskt sätt att skilja mellan känslan att vara ”alone” och att vara ”lonely”. Det finns inte riktigt någon motsvarighet på svenska. Och det är ju lite konstigt, eftersom det är en fruktansvärd skillnad på att vara ”alone” och att vara ”lonely”. Att vara ”alone” kan ju vara någonting man väljer själv och som man upplever som positivt. Men det är nog inte många som pratar om ”lonely” i positiva termer.

När man pratar om att känna sig ensam, så syftar man ju ofta på känslan att vara ”lonely”. Att vara nära anhörig till någon som har drabbats av en allvarlig sjukdom kan resultera i just den känslan; ensamhet. Jag och Mikael bor tillsammans, och spenderar väldigt många timmar ihop i hemmet. Ändå känner jag mig ensam. Man är ensam om att ha ett ansvar för mat, städ, tvätt, hundar, mediciner, kalendern, telefonsamtalen, kontakten med omvärlden, att vara den kloka som håller fast vid rutiner.

Visst, det är uttröttande. Jag sover dåligt om nätterna och är trött på dagarna. Men jag uthärdar. Det som jag upplever som den allra största själsliga törsten är längtan efter någon att dela hundlivet med. Jag saknar någon att dela promenaderna och träningen med, att ha en medarbetare i jobbet att vara hundägare. Så just nu består mitt liv ganska mycket utav att leta mig utåt, att träffa folk och att inhämta den här efterlängtade glädjen som man känner när man har delat härliga ögonblick med människor man tycker om. Hur får man det att gå ihop att jag är en person som BEHÖVER vänner och ett socialt liv, samtidigt som jag lever med någon som verkligen behöver mig och som helst drar sig undan?

Det är det jag försöker klura ut.

Idag var jag och hundarna på en regnig promenad i skogen. Blött men mysigt! Det härliga med att bo på landet är att det blir skogspromenader nästan varje dag ❤

20150918_13393920150918_13394620150918_13405720150918_133912