Första halvan av dagen låg jag i soffan och tittade på house, och försökte samla kraft till att göra någonting, men ärligt talat var det som om varenda muskel i min kropp bara lagt av. Jag hade bestämt mig kvällen innan att vara med på en polarhundsträff, men i dag tvivlade jag länge på om jag ens skulle komma iväg. Men jag tvingade mig, för jag visste ju att om jag bara kom iväg så skulle det skänka mig både glädje och energi. Och visst blev det så!

Sju härliga polarhundar och en tjeckoslovakisk varghund härjade runt både länge och väl i skogshagen i Sävja. Amy måste helt klart vara på väg att löpa, för alla pojkarna var på henne som flugor. Och hon verkade gilla det! Det var först efter ca en och en halv timme som hon verkade ledsna lite och började säga ifrån. Och Dia, ja hon var väldigt nervös i början, tyckte väl att det var mycket främmande människor, men även många, stora och burdusa hundar. Men hon slappnade av allt mer och var med i leken, även om hon höll sig lite i utkanten.

Behöver jag säga att jag har trötta hundar ikväll 🙂