Månad: november 2015

Första snön!

Posted on Updated on

När jag vaknade var det vitt ute. Inte ett romantiskt kritvitt täcke av pudersnö, utan mer ett tung och blött, men ändå. Hundarna blev först överraskade och sedan väldigt glada och sprang runt i snön och härjade.

Min morgonrutin är att tända en brasa samtidigt som jag släpper ut hundarna på gården. Pannrummet har nämligen en dörr direkt ut i hundarnas inhägnad. Så jag brukar ha dörren öppen ut till gården, och den andra dörren in till huset stängd. Det är helt perfekt, då kan de gå in och ut som de vill och vi kan ha varmt i huset under tiden.

Så just idag njuter vi extra mycket medan snön är här, för enligt SMHI ska det bli varmare igen.

IMG_4364 (2)EIMG_4400 (2)EIMG_4369 (2)EIMG_4356 (2)EIMG_4367 (2)E

Inofficiell hundutställning i Jälla, lite socialisering och första advent

Posted on Updated on

Idag åkte jag och Sara till den inofficiella hundutställningen i Jälla, här i Uppsala. En liten rolig försmak så här inför stora Stockholm. Jag hade Karak med mig, men han satt i bilen ett tag medan vi var inne och kikade på alla hundar och deras ägare, och sedan gick vi ut och tog ut honom ur bilen. Eftersom jag inte har haft honom så länge så vet jag inte riktigt hur han reagerar i miljöer med mycket människor och hundar. Så det fick bli lite miljöträning utanför ridhuset där utställningen hölls.

Han var lugn och fin, men i vissa hundmöten reagerar han starkt och skäller och morrar. Det är en sån här typisk jag är osäker så jag låter lite extra mycket för att skrämmas… Däremot upplever jag att det är lätt att bryta och avleda honom, vilket är en stooor fördel, liksom hans intresse för godsaker.

received_10154436292701632received_1015443629307163220151129_103302(0)

Idag är det ju första advent också. Jag tjuvstartade ju lite med julpyntet i fredags, men idag var det premiär för glöggen, pepparkakorna och lussebullarna. Jag satte även upp ljusslingan vid entrén. Äntligen har julen inletts!

20151129_14081020151129_170612

 

 

 

Övningskörning, badrumsrenovering och hundgårdsbygge

Posted on Updated on

Just nu har jag många järn i elden, känns det som. Jag övningskör med min syster som har uppkörning 8 december, och som om det inte är nog med det så måste vi besikta bilen innan dess. I torsdags var jag och hämtade ett nytt köksbord också, ett lite större bord i ek, lite mer lantligt. Blev väldigt nöjd! Nu kikar jag runt efter nya stolar också.

Idag har jag och pappa jobbat ute i regnet med hundkojan i hundgården. Hundgården är inte riktigt färdig, men min tanke var att göra i ordning hundkojan så pass att det går att lämna hundarna där kortare stunder. Vi har byggt ett golv av pallar, och sedan lagt frigolit som isolering, och därefter skivor ovanpå. Hundarna verkade gilla det hela och var i vägen mest hela tiden.

Och just ja, sen var det badrumsrenoveringen också som jag håller på med. Vill ju få det fint innan jul. Jag målar ju väggarna som tillfällig lösning innan man har råd att kakla och lägga klinker. Men det är fantastiskt vad lite vit färg kan göra.

Annars är det ju lerigt och hemskt… fortfarande. Jag vet inte hur många gånger jag sopar och svabbar inne efter att hundarna har varit ute. Tur att golvet är lättstädat och att mattorna går att tvätta.

Efter detta fulla schema på dagarna är det skönt att ta det lugnt innepå kvällarna.

20151128_15464820151128_113612 (2)20151128_11354820151128_11361720151127_14362020151126_224820

Dragträning

Posted on Updated on

Nu har vi verkligen passat på, när det, i brist på snö, i alla fall går att köra barmark. Även om leran skvätter upp i ansiktet så har vi så himla kul. Men det märks att Karak är lite otränad, han blir trött, då vill han stanna och rulla sig lite i gräset. Vi får öka på efter hand. Det är ju inte målet utan vägen som räknas 🙂

Karaks träning

Posted on Updated on

Idag blev det ingen dragträning då det är isigt och halt på vägarna, så vågar inte ge mig ut med cykeln. Det här vädret är det värsta; för halt för att köra barmark och ingen snö att kunna köra kickspark på. Vet inte om dubbdäck på cykeln fungerar tillräckligt bra när det är halt, har aldrig provat.

Så vi har tagit en lång skogsprommis och sedan har jag fortsatt på Karaks vardagslydnads/tricks-träning inomhus. Eftersom Karak inte kan så mycket tricks så börjar jag med det enkla. Ju mer man lär dem desto lättare har de ju för att lära. Men Karak verkar ju förstå vad det går ut på i alla fall! Har bestämt mig för att försöka filma träningspassen, så kan man titta tillbaka och se framstegen sen. Sådant är alltid kul! Han har blivit bättre på ligg och framför allt på att stanna kvar. Oavsett vilken nivå det handlar om är det så kul att se utveckling. Hans vilja att samarbeta är i alla fall det allra roligaste 🙂

Här är film nummer två, måste lära mig att ha en bättre vinkel bara, ser så fånigt ut när halva hans huvud är kapat…ska bättra mig till nästa gång!

Att ge av sig själv

Posted on Updated on

Tyvärr har det blivit plusgrader här igen. Regnigt och lerigt. Men vi deppar inte för det. Jag och Karak testar varandra, men det finns en spontan glädje och kärlek mellan oss. När hundarna är ute på gården och jag tar på mig jacka och stövlar och kommer ut, då hälsar han mig genom att komma och hoppa på mig, boxa mig i magen med tassarna som för att säga: ”nu leker vi!”

Att vara en bra hundägare är att ge av sig själv. Att själv klä på sig och ge sig ut i leken. Hundarna tycker det är skitkul när matte kommer ut och ska vara med. Jaaaa nu kommer matte! Det värmer. Bara reaktionen hos hundarna när jag busar på deras vis, lägger mig ner på marken och brottas. De ÄLSKAR det, och jag med 🙂

Jag har så smått kommit igång med draget med Karak, men vädergudarna verkar ju vilsna där uppe. Igår var det snorhalt så då kunde jag inte bege mig ut alls. Idag har jag uträttat ärenden på rusta och djurmagasinet, och sedan tog vi en timmes promenad i Stenhagen. Karak har inte gått så mycket i höst, så vi börjar med ca 5 km ett par tre gånger i veckan, och sedan utöka.

Ikväll tog vi en längre kvällspromenad i regnet och mörkret. Fördelen när det är så där ruggigt ute är ju att det är så mysigt att komma hem sen. Göra en kopp te och sätta sig i soffan med en filt. Karak brukar få välja om han vill vara ute eller inne, men han brukar självmant komma in, och det känns som om han vill åt gemenskapen. Amy och Dia är riktiga soffgrisar på kvällarna.

Om kvällarna är det hem ljuva hem.

IMG_4218 (2)EIMG_4220 (2)EIMG_4229 (2)EIMG_4267 (2)EIMG_4271 (2)E IMG_4227 (2)EIMG_4242 (2)EIMG_4292 (2)EIMG_4276 (2)EIMG_4321 (2)EIMG_4326 (2)E

 

 

Det tar tid att bli en flock

Posted on Updated on

Den första veckan med Karak har gått över förväntan. Det är ju alltid lite spänt när det kommer en ny familjemedlem. De hundarna som redan finns i familjen måste vänja sig vid den nya som kommer, och den nya måste vänja sig vid en helt ny tillvaro, med nya familjemedlemmar, nya miljöer och nya rutiner.

Jag kommer ihåg när Wynee kom. Det var lite mätningar mellan henne och Dia, lite gruff och småbråk. Jag separerade dem vid måltider, var försiktig med leksaker och tuggben och annat som kan skapa konkurrens. Men efter ett tag försvann allt det där, då kunde de i princip äta bredvid varandra och alla hittade sin plats i flocken. I slutet var Dia och Wynee riktigt bra vänner, lekte ofta och kunde ligga i soffan och mysa tillsammans.

Nu med Karak gör jag på samma sätt. Karak har ett tydligt resursförsvar när det kommer till mat, så jag ger dem mat i olika rum. Annars har det varit väldigt lugnt. Karak kan morra ibland när han ligger och vill vara ifred och Dia kommer och är på sitt bushumör. Dia är ju en envis tjej på det sättet, men när Karak säger ifrån då lyssnar hon. Ute på gården leker Karak och Dia väldigt fint, och det ser ut som om de verkligen har roligt ihop. De har också liknande sätt att leka på, dvs lite hårdhänt, brottas och fajtas, som gör att de passar bra ihop.

Amy är med ibland, men oftast är hon lita på sidan av och strövar runt för sig själv. Det har varit väldigt lugnt mellan Karak och Amy.

Det tar ju tid att bli en helhet, en flock. Med Wynee tog det ett par månader innan hon verkligen blev en del av flocken, till exempel var med och lekte med Amy och Dia på lika villkor. Min känsla så här efter en vecka är i alla fall att Karak kommer att hitta sin plats här och att det kommer att vara till glädje för alla 🙂

IMG_4210 (2)EIMG_3870 (2)EIMG_4212 (2)EIMG_3949 (2)EIMG_4213 (2)EIMG_3733 (2)E