Med mig kommer hundarna

Känner mig lite less på folk som ska ”tycka” en massa saker om hur man väljer att leva sitt liv. I det här fallet: hur många hundar man ska ha. Min närmaste familj; mamma, pappa och Sara är tålmodiga, och Sara älskar ju hundar precis som jag. Tyvärr är ingen av mina föräldrar hundmänniskor i den bemärkelsen, även om pappa själv har hund så är det hans fru som är aktiv med den.

För mig behöver inte de andra älska hundar, men de behöver acceptera att med mig kommer också hundarna. Det gäller när jag kommer på besök, samt vid högtider och annat. Mina hundar är min familj och så är det bara. Sen så har det ju blivit extra mycket på det viset eftersom jag inte har kunnat lämna Dia ensam hemma. I annat fall har jag ju egentligen inget emot att lämna hundarna hemma en stund om man ska åka bort, om det skulle vara det mest praktiska.

Jag dömer inte folk som inte gillar hundar, däremot kan jag i ärlighetens namn erkänna att vänner som inte gillar mina hundar tenderar att blekna bort. Det beror ju på att hundarna är så stor del av mitt liv, och kan man inte dela det i nån bemärkelse så finns det ju mindre att bygga på än med folk som delar ens intressen. Och det gäller ju egentligen alla typer av intressen.

Jag dömer ju inte folk efter hur många bilar de har, eller vilka andra intressen de har, så vill helst inte bli dömd själv. Samtidigt är det väl något man måste leva med och försöka att strunta i. Det kommer alltid att finnas folk som ska lägga sig i andras liv. Jag vet i alla fall hur jag vill ha det och det är det viktigare viktigaste.

image

image

image

image

6 reaktioner på ”Med mig kommer hundarna

  1. Åh vad jag känner igen mig! Jag har väldigt liknande problem med min pappa – förutom att de har regeln ”inga djur kommer in i huset punkt”. Allt blir ytterligare jobbigt genom att de bor ca två timmars bilväg från mig så då blir det antingen att skaffa hundvakt hela dagen eller att lämna honom hos min mamma som egentligen är allergisk och har två katter. Skillnad hade det kanske varit om de kom och hälsade på mig istället, men det gör de aldrig. De har bara de här reglerna och sen gnäller de på att man aldrig kommer och hälsar på.

    Jättevackra hundar för övrigt! Lobo som bor hos mig är ju en tamaskan men har både tjeckisk vlac och husky i sig ^^

    Gilla

  2. Nu vet jag inte om mitt inlägg kom fram så jag skriver igen..

    Jag känner igen mig så väl i det du säger! För mig så är det pappa och hans sambo som har en ”inga djur kommer in i huset”-regel. Visst skulle jag kunna lämna Lobo hemma – om det inte vore så att det är en två timmars enkel resa dit. Så alternativen är hundvakt en hel dag eller att lämna honom hos mamma som är allergisk och har två katter som hatar hundar. För att ”lämna honom i bilen när vi äter middag då” är ju inget alternativ som pappa tyckte…

    Jättevackra hundar förresten! Lobo är ju tamaskan men det finns både tjeckisk vlac och husky i honom ^^

    Gilla

  3. Min mor gillade inte heller Nisse först utan var mycket neg men efter ett tag så frågade hon alltid om vi hade Nisse med oss. Han vart hennes ögonsten. Ja det är väl så att vissa aldrig kommer att gilla hundar eller några andra djur.
    Råkallt ute på ön.
    Ha de gott o var rädd om dig.
    Kramen

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s