Att våga vara offentlig

Att blogga innebär ju att blotta sig själv, att göra sig själv offentlig. Det är ingenting som jag egentligen trivs så bra med. Jag tycker om att vara personlig och att ge av mig själv, men samtidigt känns det läskigt. Det känns läskigt eftersom det finns många dömande människor där ute. När man har en blogg blottar man strupen och det innebär också att man kan bli anfallen, och skadad.

De senaste dagarna har jag faktiskt på allvar funderat på att lägga ner bloggen. Jag tycker att det är roligt att blogga, mest för min egen del, att skriva ner sitt liv, och det är ju därför det blir en personlig touch. Men när offentligheten gör att man blir ifrågasatt så vet jag inte om jag tycker att det är värt det. Inte just nu.

Ni som har följt min blogg ett tag vet att det har hänt en hel del jobbiga saker det senaste året, vilket har påverkat mig väldigt mycket. Jag är oerhört tacksam över all positiv feedback och allt stöd jag har fått av er läsare! Ni vet ju hur jag har kämpat, hur jag alltid har kämpat för hundarnas bästa, hur jag alltid har haft fokus framåt och att ordna en bra framtid. Jag har inte alltid varit det, men nu är jag faktiskt stolt över att jag har orkat ta mig igenom allt det här och lyckats bli en starkare och bättre individ. Och jag vill värna om den känslan. Jag vill inte låta folk trycka ner mig eller ifrågasätta de val jag har gjort. En sak som är viktig att komma ihåg är att en blogg är en blogg; man väljer helt vad man vill berätta om och vad man vill hålla för sig själv. Det är aldrig en hel sanning. En del saker har jag delat med er, men mycket har jag valt att inte dela.

Nu kämpar vi lite med den här nya situationen och boendet i lägenhet, samt Amys löp, men vet ni vad? VI KOMMER ATT KLARA DET HÄR OCKSÅ. Genom att ta hjälp av folk som stöttar mig och som accepterar mig för den jag är kommer jag att orka fortsätta på vägen mot den där drömmen jag har. Men det känns som om saker här hemma börjar lugna sig lite… Amy börjar nog komma ut ur löpet, Karak och katterna kommer superbra överens. Inte bara överens, Karak och Sushi kommer nog till och med att bli riktigt bra vänner! Alla tre hundarna börjar vänja sig vid miljöerna här. Amy och Dia har ju bott på landet hela livet och är inte så vana vid stadsmiljö, men det känns som om det går fort nu när de exponeras för det varje dag. Karak och hundmöten går allt bättre, jag kör skvallerträning och han är superduktig, fina killen.

Man får ta det som det är, ta en sak i taget, jobba för att komma dit man vill. Jag sitter redan och tittar på hus på landet på hemnet. Måste bara komma igång med jobbet igen. Det är mycket på gång, mycket planer. Men just nu ägnar vi oss åt varandra, jag, hundarna, katterna och sambon.

Och angående bloggen vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Jag ska känna efter lite mer, för att se om jag har styrkan just nu att blotta mig själv.

15 reaktioner på ”Att våga vara offentlig

  1. Jag måste säga att din blogg är en av mina absoluta favoriter! Självklart ska du känna efter vad du orkar och inte orkar, men jag hämtar i alla fall mycket styrka och inspiration från din blogg! ❤

    Gilla

  2. Tråkigt att höra att det kommer surt tillbaka, och jag förstår faktiskt inte riktigt varför. Är folk avundsjuka på att nån jobbar för sina drömmar eller vad? Hoppas i alla fall att du fortsätter skriva, eller kanske bara tar en paus, men det vore tråkigt om din blogg försvann! Ha det bäst och kämpa på, allt blir bra! =)

    Liked by 1 person

  3. Fina Johanna! Ge dig inte!! Då vinner alla dom där jävlarna!! Och jag vet precis vad du menar! Helvete, jag har ju tillåmed suttit och tagit emot hotsamtal från läsare tidigare år, men de ska inte vinna! Borsta av dig, ring mig, kom hit så kräks vi över alla haters och fortsätt skriv! Du är en grymt stark tjej och ingen ska få dig att känna såhär även om jag ibland får banka in detta i ditt huvud (och du i mitt).

    Massa kramar från mig här hemma och hundarna! ❤

    Liked by 1 person

  4. Reblogga detta på Pass Out ! och kommenterade:
    Min fina bloggkollega, vän och bollplank satte det fan mitt i prick.
    Hon har nu skrivit ett inlägg kring just det här att Våga vara offentlig. Vilket är något som drar upp otroligt många känslor hos mig, för via dessa kanaler så har jag träffat otroligt många fina människor, fått kontakter för år framåt och det har skapat arbetstillfällen och samarbeten som annars inte skulle funnits i mitt liv. Men det har också gett mig otroligt mycket ångest emellanåt, jag har tagit emot hotsamtal, mail, fått försvara mig med näbbar och klor mot läsare som 99% av fallen inte ens träffat mig.

    Man lär sig. Eller Nej, förlåt. Man blir avtrubbad.
    Man tar till fler och låter andra gå igenom vad folk skriver innan man ens läser det själv. Man sätter upp regler och koder som sållar bort det man inte vill se, man spärrar och skyddar sig så gott man kan. Allt för att man har en sida där man skriver ner sina tankar, UTVALDA tankar, bilder, ord..

    Hur som in och läs.. Tack för detta inlägg.
    Jag tror många bloggare kan relatera till detta.

    Gilla

  5. Jag kikade in av en tillfällighet och känner igen dina tankar runt att visa vem du är. Jag funderade länge och insåg att jag var friare i mitt skrivande som anonym och valde det. Är det någon som prompt vill veta vem jag är så är det väl inga svårigheter att leta upp mig, men det struntar jag i. Som du skriver berättar inte jag heller allt och folk tycker jag är så öppen med mig själv och mina tankar, mitt liv, men det är bara en skärva jag visar upp trots allt. Fortsätt att skriva, se det som bästa terapin mitt i livet, jag skrev mig igenom njursvikt, dialys och transplantation. Det var verkligen en karusell av känslor i många år, stödet från de som följde mig betydde väldigt mycket och gör så fortfarande fast jag nu inte skriver lika ofta. Kram

    Gilla

  6. Låter ju positivt nu! Karak och katterna, löp som börjar gå över och allt! Va skönt! Har ju inte följt dig superlänge, men du är ju en av dom bästa bloggarna jag har i min lista! Hoppas verkligen du fortsätter med bloggen! Så roligt att följa hur det går för dig och hundarna!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s