Vi vill samma sak

Om man någon gång har drabbats av stress så vet man vilka konsekvenser det kan få. Det är en hemsk sjukdom som kan få allvarliga följder.

Mitt sätt att hantera stress har gått ut på att ordna livet runtomkring så att jag minimerar det som orsakar stress. Jag har levt ett ganska skyddat liv på landet.

För ca fem år sedan var jag en stadsmänniska som aldrig ens hade tänkt tanken på att bo på landet. Att bo i lägenhet var det naturliga och inget konstigt med det. Så därför har jag inte sett det som någon större katastrof att bo i lägenhet en period, även om det är långt ifrån optimalt. Jag har oroat mig mer för hundarna än för mig själv.

Men det var inte som jag hade tänkt det, och jag är inte samma person som jag var för fem år sedan, det har blivit väldigt uppenbart.Så vad hände? Vad förändrade mig? Stressen. Jag märker oönskat mycket hur stressen har satt djupa spår. Och jag tittar på Dia och det är som om vi kommer ännu närmare varandra. Jag är lite grann som du. Jag blir stressad när jag hör kommunkillen klippa gräsmattan utanför balkongen, när jag hör grannens barn härja ute på gården. Jag blir stressad av alla byggen och avspärrade vägar, all trafik, alla människor överallt. Det är inte bara det att jag trivs på landet, jag vantrivs i stan. 

Den här känslan blev ju inte bättre efter det att jag fick bilrutan krossad. Jag kämpar och biter ihop, men börjar bli orolig. Kroppen börjar säga ifrån, stressnivån är för hög.

Jag känner med Dia, vi delar stressen. Jag känner med Karak, avsaknaden av stora ytor, att få springa, springa. Vi vill samma sak; bort från människor, andra hundar och andra stressmoment. Vi vill bort från det höga tempot som man aldrig tycks komma undan här inne i stan. Vi vill vila i lugnet och tryggheten och ha det som bas när vi ger oss ut på äventyr.

Nu gäller det att stanna upp och reflektera. Vilka stressmoment kan jag ta bort? Hur kan jag lösa de problem som finns? Att jag måste bort från stan vet jag. Men hur värjer jag mig under tiden? Mycket handlar det också om att acceptera att man är sårbar, att man ibland hamnar inför svåra val. Och att sänka kraven på sig själv.

2 reaktioner på ”Vi vill samma sak

  1. Har precis samma problem….hatar att höra grannar banka å bygga, klippa gräsmattan, klippa häcken, gå fram å tillbaka framför mitt fönster!
    Dock dröjer det nog nått år innan det blir hus på landet men har många kriterier för att kunna bo i lägenhet igen vid nästa flytt.

    Gilla

  2. Har inga vettiga tips att ge, tyvärr! Men jag hoppas verkligen ni får komma bort från stan snart! Låter inte alls som att det är bra för dig med allt som händer där! Och för att kunna ta hand om hundarna, måste ju du må hyfsat iallafall! Tummar och tassar hålls här hemma för er! ❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s