Månad: september 2016

Avsked av sköldpadda och fredag i skogen

Posted on Updated on

Idag har det varit en så otroligt vacker dag, soligt, svalt och en natur i vacker höstskrud. Helt perfekt för en lång och härlig skogspromenad.

Dagen började med att jag följde med min syster till Evidensia vid Roslagstull. Hennes ena sköldpadda Xena mådde inte bra, och det blev en akutresa efter samtalet med veterinären. Och mycket riktigt blev beskedet att Xena var tvungen att avlivas. Så vi fick ta farväl, och känslosam som jag är fällde jag ett par tårar, trots att det inte är min sköldpadda. Men det är ju alltid så sorgligt när en liten individ lämnar den här världen. Men, nu simmar hon i sköldpaddshimlen tillsammans med Skalman, deras tidigare sköldpadda.

Så, väl hemma satt det inte fel med en härlig skogspromenad med glaaaada hundar.

Drag i blåst och lera

Posted on

Nu verkar det som om hösten har kommit på riktigt. De två senaste nätterna har jag vaknat av det piskande ljudet från regnet och blåsten utanför. Så länge jag inte vill göra utomhusaktiviteter tycker jag att det är en mysig känsla, och när jag åkte in till affären i bilen och såg gula löv vina förbi bilrutorna log jag för mig själv. Äntligen riktig höst!

När regnet hade dragit förbi tog jag och Andreas cykeln och vagnen och gav oss ut på en dragtur i blåsten och leran. Vi var inte rena när vi kom tillbaka, men glada!

20160929_164642

Det var första dragturen med de nya dragfästena som Andreas fixade igår kväll, efter att vi inhandlat lite saker på bauhaus. Jag har länge velat köpa ett dragfäste till cykeln, men inte kommit till skott eftersom de är så dyra enligt min åsikt. Så nu har jag fixat ett tillfälligt fäste, gjort av stålvajer. Det funkade riktigt bra, och likaså fästet på vagnen. Bara att tuta och köra! Nästa projekt är att fixa stänkskärmar på vagnen.

20160929_164809

20160929_164814

Något har hänt med Amy

Posted on Updated on

Man kan se ett tydligt samband mellan flytten ut till nya huset och Amys stora förvandling. Hon är som en annan hund; sprallig, glad, högljudd och lekfull. Det var ett tag sedan jag såg henne så här. Hon har inte varit direkt nedstämd, men hon har varit en väldigt lugn hund. Så det är mest hennes plötsliga livlighet jag har noterat. Livet för mig och hundarna har ju inneburit stora förändringar och perioder av inaktivitet och boende i lägenhet.

Ärligt talat så tror jag att Amy känner av att jag mår bra, och jag tror att alla känner att vi har hittat vår plats i livet igen. Ibland har jag undrat vad som har hänt med Amy, då hon ibland nästan har känts stressad. Men jag tror helt enkelt att hon är glad. I lägenheten låg hon mest i hörnet under bordet. Nu har hon kommit till ett nytt hem på landet, med stor inhägnad tomt, skogspromenader och en massa drag. Det har helt enkelt väckt livslusten i henne igen. Och det är en känsla hon med säkerhet delar med Dia, Karak och mig själv.

Idag fick jag en framtidsvision också, och det känns som om jag är på gång nu. Dags att göra drömmar till verklighet.

 

Fokuserad på drag

Posted on

Har suttit i ett antal timmar (tror jag) och försökt ändra lite på bloggdesignen, men f-n vad svårt det ska vara att bli nöjd!

Har kommit in i en kreativ period då jag vill förnya saker, arbeta för framtiden. Vi har en hel del planer inför hösten, vilket ska bli väldigt spännande, men tyvärr lite för ovisst ännu för att gå ut med det här. Det som däremot inte är någon hemlighet är att vi letar efter en till draghund. Ser fram emot att få börja med ett fyrspann (och hoppas på att jag ska få bukt på Dia). Har beställt nya draglinor, så nu är jag snart redo!

Även om dagarna fortfarande är onormalt varma så blir det fort svalare på eftermiddagarna, så passar på att ta lite turer med Karak och cykeln. Det roliga är att Karak klarar av störningar mycket bättre när han drar än annars. Det är mycket hästhagar här där vi bor, men det har gått superbra att ta sig förbi hästarna, trots att de helt plötsligt kan börja hoppa och studsa när vi kör förbi. Även möten med andra hundar har gått förvånansvärt bra. Karak är väldigt fokuserad på att dra och det är inte mycket som kan komma i vägen då.

Den självklara lösningen: fler draghundar

Posted on Updated on

Jag skaffade ju inte Dia primärt för att ha henne till draget, utan för att jag var intresserad av rasen. Det finns csv som drar och det finns csv som inte drar. Jag har tränat Dia sedan hon var liten för att hon i alla fall ska kunna springa med, och det har varit en brokig väg, kan man säga. Hon har varit känslig, skeptisk och oberäknelig, men samtidigt har hon ändå visat att hon med rätt förutsättningar kan dra bra och även tycka att det är roligt.

Problemet med Dia är att hon har svårt att enbart fokusera på draget. Hon är (som alltid) väldigt uppmärksam på allting som händer runtomkring. Dia drar som bäst där hon är som tryggast, där det inte är så mycket störningar och när hon är på ”rätt humör”. Sen kan det svänga fort. Hon kan dra skitbra, för att i nästa stund lägga ner totalt.

Så det händer att hon från att ha varit en tillgång i draget blir en ”börda”. Hon saktar ner farten och skapar oreda, byter sida och håller på. Förut har jag låtit henne springa lös bredvid, men det är svårt när vi kör här hemma då det är rätt mycket grannar och hästgårdar runtomkring, samt att det kan komma en och annan bil.

Så jag grubblar lite, ska hon vara med, eller ska hon få vara kvar hemma. (Nästa problem, då hon HATAR att bli lämnad kvar om inte någon annan hund är med henne, och då krafsar hon sig igenom en dörr om hon måste). När hon inte är på humör vore det bästa om hon bara kunde vara kvar hemma, och det allra bästa vore om en annan hund gjorde henne sällskap.

Så den självklara lösningen; fler draghundar och någon som kan vara hemma med Dia när hon inte är sugen på drag, man kan varva lite vilka hundar man tar med i spannet. Det härliga är att det känns som om vi är där nu. Vi kan utöka vår flock. Vi lever nu ett sånt liv att vi har den möjligheten. Och vi har faktiskt lite planer på en tillökning i flocken ganska snart, beror lite på hur saker och ting utvecklas.

Slutar med en liten film från en kvällstur med vagnen, och här ser man hur Dia pendlar från att dra till att inte dra, och hur hon fokuserar mer på omgivningen än på draguppgiften. Men det var trots det en väldigt mysig dragtur!

Det jag också äntligen har kommit igång med är att ta löpturer med hundarna. Jag har egentligen aldrig varit någon som gillar att springa, men jag har upptäckt vad kul det är att springa med en draghund! Man får både sällskap och draghjälp. Så jag brukar ta ut Amy och Dia (Karak är liiiite för stark, honom tar jag ensam) och så ger vi oss ut och springer. Dia har sprungit väldigt bra, och det är ett bra tillfälle att öva på kommandon.

20160923_15372320160923_153630

Rasspecial och slädköp – det här är bara början

Posted on Updated on

Idag blev det en nätt liten resa till Voxna och rasspecialen för siberian husky. Dels för att jag ville se specialen, men också för att jag bestämt träff med en tjej som kom dit, inte bara med sina hundar utan också med en släde på biltaket. En släde som jag har köpt. Har ju längtat efter en släde ett bra tag nu, så varför vänta? En nätt och fin liten släde som jag tror kommer att passa oss perfekt. Så nu är det bara att hoppas på en vinter med mycket snö!

Förutom att köpa släden så gick jag och Amy runt och kikade på draghundar och draghundsfolk, stora draghundsbilar och draghundstillbehör. Kan ju säga att jag blev inte så lite sugen på att utöka vårt lilla spann och att utvecklas inom allt som har med drag att göra. Vi pratade lite med en veteran som hållit på sedan 80-talet och jag fick en härlig känsla av att det här är bara början. 

20160925_130112

 

Ready for hard work!

Posted on Updated on

Äntligen blir det blod, svett och tårar, alltså hårt arbete. Ni förstår, det är synd om mig. Alltså, ingen förstår mig. Alla pratar om hur härligt väder vi har det, och de fasar för vintern som är på väg. Och ja bara NEJ! Jag blir lite deprimerad varje dag jag vaknar, tittar på SMHI och ser att det ska bli ännu en dag med äcklig värme och solsken. Jag lääääängtar så efter hösten, efter kylan. Varför kan ingen bara förstå att det här med värme är överskattat?? Ja visst, det är skönt när man ligger på en beach, men vem fan gör det i Sverige i september?

För mig handlar det om att ha möjlighet att vara aktiv, att göra det man tycker om. Jag vill dra med hundarna, gå långa skogspromenader, jogga med hundarna.. vara AKTIV. Det är för varmt för det om det är 18 grader och stekande sol! P.S jag hatar att svettas!

Idag var vi ute i skogen här intill där vi bor för första gången. PREMIÄR!! Helt fantastiskt! Äntligen lite höstväder och skitiga glada hundar. Folk ojjar sig om hundarna rullar sig i leran, medan jag bara känner lycka. Äntligen får de vara HUNDAR. Jag skiter i min soffa; de får väl vara ute tills de har torkat. JAG ÄLSKAR SMUTSIGA OCH LYCKLIGA HUNDAR. Dia och Karak har tävling till varje gyttjepöl, det här är det bästa de vet!

Det jag älskar med allt det här är att det krävs mycket av mig som hundägare. Man måste alltid tänka, ligga steget före och utveckla sig själv för att lyckas med den här typen av hundar. Det är svårt att ligga på latsidan. De bär på en urkraft som är häftig att få uppleva, och de tar med mig på äventyr som jag inte upplever med andra raser.

Så nu hoppas vi att hösten är på gång på riktigt, för nu är vi redo för hårt arbete och ett riktigt draghundsliv!

img_6700-2eimg_6670-2eimg_6639-2eimg_6717-2eimg_6744-2eimg_6661-2eimg_6685-2eimg_6757-2eimg_6774-2eimg_6668-2eimg_6664-2e