Lovord till hundarna

Svårigheten med att blogga är ibland att det kan vara svårt att återge det man vill på rätt sätt, samt för läsare att tolka det man skriver på det sätt som var avsikten. Jag är inte någon som bara återger det som är positivt, utan ibland delar jag med mig av sådant som upplevs negativt. Om jag bara skulle skriva positiva saker skulle jag tillslut tycka att det hela kändes en aning meningslöst. Jag gillar själv att läsa bloggar som förutom framgångar även delar med sig av sina motgångar, för sånt är ju livet. Alla upplever motgångar.

Ni som har följt mig ett tag vet att de senaste två åren inte har varit de lättaste. För att vara ärlig har jag periodvis mått väldigt dåligt, vilket jag till viss del har delat med mig av i bloggen. En väldigt jobbig tid var den här våren och sommaren då jag ”tvingades” bo i lägenhet efter separationen med mitt ex. Jag hatade verkligen att bo i stan, och ibland upplevde jag desperation över att jag inte kunde erbjuda hundarna det liv jag ville ge dem. Men jag visste att det var en begränsad tid och att jag så fort det bara gick skulle skaffa mig ett boende på landet igen. Där är vi nu! 🙂

Under perioden i stan var det varken Amy, Dia eller Karak som var ett problem, utan hur stadslivet fick mig att må. Det är väldigt tydligt så här efteråt, men det kanske inte har framgått lika tydligt på bloggen.

Därför vill jag skriva några rader för att lovorda mina älskade hundar. Dia tillhör inte bara en ovanlig ras, hon är också en mycket speciell hund med sina många rädslor, men också sitt oändliga förråd av kärlek. Jag har aldrig mött en mer kärleksfull och tillgiven hund. Det har jag skrivit många gånger. Hon skapar äventyr och glädje i vardagen, vacker som få och när man väl vinner hennes tillit är det omöjligt att inte älska henne. Och så Karak, goshunden nummer ett, så mjuk och tillgiven, och samtidigt en bestämd herre som vet precis vad han vill. Ändå är han väldigt lyhörd och har lätt för att lära. Sötare får man leta efter, en oxe framför släden, intelligent, praktfull och en härlig hund att träna med, vad det än gäller! Och Amy…Världens snällaste och vänligaste mot allt och alla. Så otroligt glad, sprallig, självsäker och stabil, och hon har blivit en pärla i draget. Och så ”nya” Zelda: otroligt lyhörd, lojal, gosig och glad. Någon jag ser fram emot att dela en massa upplevelser med.

När livet är bra, när livet är jobbigt; jag älskar dem varenda dag, varenda minut, varenda sekund. For better, for worse, for richer, for poorer, in sickness and in health until death do us part… ❤

2 reaktioner på ”Lovord till hundarna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s