Att vara inne eller ute?

Allting flyter på riktigt bra här hemma, men jag ska erkänna att jag upplever att jag lite ”plötsligt” hamnat inför ett ställningstagande: ska hundarna vara inne eller ute? Mina hundar har alltid varit inne på kvällar och nätter. Vi har haft lite fritt med att gå ut och in från gården som man vill.

Det som har hänt nu är ju dels att flocken har utökats med två individer, och dels att jag har flyttat till ett mindre ställe. Om alla fem oberoende av varandra ska gå in och ut lite som de vill så får jag inte göra annat än att springa som en betjänt fram och tillbaka till altandörren. Dessutom blir det så j-kla skitigt här inne.

Vi har ju byggt en ny hundgård med tanke på att hundarna är fler nu och att vi ska kunna dela upp flocken. Så nu står jag med ena foten kvar i de gamla rutinerna där det är fritt in och ut på gården, och den andra i en tanke där jag inser att jag måste strukturera upp det hela. Vi har inhägnad gård, så när vi är hemma har hundarna tillgång till den. Andreas byggde en grind ut till gården, så att man ska kunna skärma av hundarna från altanen. Det som händer annars är att de står utanför altandörren och krafsar (Akira skäller) när de vill in.

20170404_123905 (2)

Men nu har jag fattat ett beslut om att träna hundarna att vara ute mer eller mindre hela dagarna. Jag gör det hela stegvis för att de ska vänja sig successivt vid det nya. När jag bestämmer att de ska vara ute så får de vara ute tills jag bestämmer att de får komma in. Jag brukar inte öppna just då, när de vill in, utan väntar en stund och när de är upptagna av något annat får de komma in. Detta till en början, och sen är tanken att de ska vara ute hela dagen. De har faktiskt väldigt snabbt förstått konceptet, och det har resulterat i att de är ute betydligt längre stunder än tidigare innan de vill in. Det är egentligen bara på kvällen de kommer in och är inne en längre stund. Förutom Hiku som sover utomhus. Även Amy och Akira sover ute ibland, framför allt nu när det börjar bli varmare inne.

Jag upplever att jag är lite i ett gränsland mellan hundar som bor inne och hundar som bor ute. Det är ju väldigt många draghundsmänniskor som har sina hundar ute jämt. Jag tycker att det är mysigt att ha hundarna inne på kvällarna, men på dagarna får de gärna vara ute, och jag är ofta ute på gården tillsammans med dem istället för att de ska komma in och vara inne med mig. Det viktigaste för mig är att de är vana vid att vara ute och i hundgård, så att de inte blir stressade när de ska lämnas där. Sen så behöver ju inte alla hundar vara tillsammans jämt. Några kan vara ute och några inne. Dia är ju lite speciell och har ett STORT behov av närhet, medan de andra hundarna är mer självständiga. Amy är ingen ungdom längre och gillar att ligga inne i soffan.

Det är väl så att det tar lite tid för mig också, att ställa om i mitt huvud. Att ordna rutiner som fungerar för alla. Att komma fram till hur jag vill ha det. För det är ju så att hundar är vanedjur; de trivs med rutiner. Och det gör jag också! Framför allt skulle jag vilja ha en stor bunt med pengar att lägga på fina hundgårdar! Men det går ju att bygga berikning själv eller att köpa begagnat. De där hundgårdarna jag har i mitt huvud, de får vänta tills vi flyttar och har det större och bättre. Då ska vi göra ett ordentligt arbete med hundgårdarna och bygga bra från grunden. Det viktigaste nu är att hundarna trivs i hundgårdarna och inte att de är snygga att titta på.

ny

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s