Grattis Akira, två år!

IMG_2075 (2)E

Akira älskar att gräva…

Nu firar vi Akira, hipp hurra! Hon blir två år och det är nästan så att jag får påminna mig om hur ung hon faktiskt är.

Akira har genomgått en stor förändring sedan vi tog över henne i november. När hon kom var hon en försiktig, men glad hund som hade levt hela sitt första år inne i stan. Glädjen var enorm när vi för första gången kom ut hit till gården, tog av henne selen och lät henne springa. Hon bara rusade runt runt, som ett djur utsläppt ur en bur. En av anledningarna till att förra ägaren inte kunde ha kvar henne var just att hon inte trivdes så bra inne i stan, utan behövde komma ut på landet.

Och att Akira trivs med livet på landet är det ingen som har missat. Hon är alltid ute på gården, kommer bara in för att säga godmorgon och pussa lite på oss, sen vill hon ut igen. Hon gräver, nosar, gräver lite mer… Behöver jag säga att vår gräsmatta inte ser ut som en gräsmatta sedan Akira kom? Hon har gått från livet i lägenhet till att bli den av våra hundar som är ute absolut mest och sover ute tillsammans med Hiku.

När vi tog över Akira hade hon aldrig varit i en hundgård innan, och kunde inte lämnas ensam hemma. Men här gick det bra för henne att vara hemma tillsammans med de andra hundarna om vi åkte iväg. Hundgårdsträningen har egentligen också gått som på räls. Hon tyckte att det var lite jobbigt i början, men ganska snabbt vande hon sig, och nu känns det som om hon trivs i hundgården och har inga alls problem att lämnas där. Vi lämnar ju aldrig någon av hundarna helt själva, utan de har alltid sällskap av minst en av de andra. Och för Akira går det bra oavsett vem som gör henne sällskap.

Akira hade heller aldrig dragit tidigare, men vi behövde bara sätta på henne en dragsele och prova lite försiktigt, och sen hade hon fattat grejen. Och hon ÄLSKAR det! Fick genast börja gå i led med Karak och tog uppgiften på stort allvar.

Akira är en väldigt mjuk och snäll tik. Hon har lite svårt med hantering, speciellt klappar på huvudet, det vill hon inte ha. Men om man sätter sig på huk kommer hon framspringande och ska pussa en i ansiktet. Hon hade en ENORM kloklipparskräck när vi tog över henne, någonting som verkligen har krävt en massa träning. Men genom att inte tvinga henne eller hålla fast henne, utan istället jobba med hennes tillit så har vi kommit långt. Än är vi inte helt i mål, men att jag nu kan klippa hennes klor och hon står kvar är ett kolossalt framsteg.

Grattis Akira! Du är en fantastisk hund och en fin kompis till de andra hundarna. Jag ser fram emot många år tillsammans med dig ❤

IMG_2358 (2)E

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s