Från slott till koja

IMG_6466 (2)E

I augusti har vi bott i nya huset i ett år. Om jag ska vara ärlig så stressar det mig lite att tiden går så otroligt fort. Jag känner att jag inte riktigt hinner med att leva, och det har mycket att göra med det jag skrev om i ett tidigare inlägget; att jag inte har kommit riktigt dit jag vill.

Det har tagit ett tag att acceptera förlusten av mitt paradis. Jag har gått från slott till koja och inte tvärtom. Jag är en person som älskar att ha det fint hemma, jag tycker det är superkul med inredning, och detta är ingenting jag får något utlopp för just nu. Det är inte ens kul att gå i inredningsbutiker för ingenting blir fint när inte känslan finns där. Ni kanske tycker att jag tjatar om det här, att jag borde rikta min energi mot någonting annat. Och det gör jag för det mesta. Hundarna tar ju upp så mycket av min tid och mina tankar så det är ändå relativt lätt att ”distrahera sig” med någonting positivt.

Men det ligger där i bakhuvudet. Sorgen och förlusten. Jag älskade verkligen mitt tidigare boende, på ett sätt jag aldrig älskat ett hem förut. Det var ett sånt fint och personligt hus, stort och ljust och med oändligt med potential.

IMG_20160316_154122

17251352

20151214_102249

Det kan också vara nyttigt att sörja ibland. Att minnas och sakna någonting på det där ödmjuka sättet, fritt från ånger och bitterhet. Jag tror absolut inte att Rosenberg är oersättligt, och jag vet att jag någon gång kommer att hitta mitt nya paradis. Men till dess kämpar jag med saknaden och gör mitt bästa för att känna mig någorlunda tillfreds här i kojan. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s