Jag kämpar vidare med sorgen. Fast egentligen är det ingen kamp. Jag tillåter sorgen att bo i mitt inre, att härja runt där så länge som den behöver. Livet går vidare. Jag minns de goda stunderna med Dia. Kärleken till henne och den enorma kärlek hon gav tillbaka. Vi fick hem urnan idag. Jag kramade … Fortsätt läsa Ett nytt kapitel i livet
Månad: augusti 2017
Farväl, älskade Dia
Vet inte riktigt när jag egentligen är redo att berätta, men kanske kommer jag aldrig att vara det. Livet är upp och ner, ingenting är sig likt, mitt hjärta är trasigt, splittrat i tusen små bitar. Min älskade, underbara tjej finns inte längre. I måndags slutade hennes hjärta att slå. Hennes hjärta, så skört men … Fortsätt läsa Farväl, älskade Dia
Höstkänsla
Äntligen har det var lite höstkänsla i luften. Både i lördags och igår var vi ute i skogen, länge, vandrade, satt i mossan och tittade på när hundarna busade. Det är lite speciellt just nu, livet, men jag är inte redo att skriva om det. Jag tillbringar dagarna i samvaro med hundarna. Min familj. Jag … Fortsätt läsa Höstkänsla
För ett harmoniskt flockliv
För varje ny hund kommer nya utmaningar och nya rutiner. Flocken ökar, individerna blir fler med alla sina olikheter och egenskaper. För ett år sedan hade jag "bara" tre hundar; Amy, Karak och Dia. Tre individer som för det mesta kom väldigt bra överens och som "visste var de hade varandra". Men även denna lilla … Fortsätt läsa För ett harmoniskt flockliv
En lite bisarr historia om att starta eget via arbetsförmedlingen
Det börjar bli pinsamt att upprepa sig, men nu är det verkligen nära! Alltså, jag hade inte i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig att det skulle ta sån här tid att starta igång ett företag. För er som sitter där helt förvirrade kan jag förklara att vi startar upp det med hjälp av arbetsförmedlingen, … Fortsätt läsa En lite bisarr historia om att starta eget via arbetsförmedlingen
Det var ju inte så här det var tänkt…
Egentligen orkar jag inte skriva. Mitt huvud är proppfullt och i samma stund alldeles tomt. Beredskapen är på max samtidigt som jag känner mig som en sömngångare. Dia skulle ha opererats idag, men gissa vad: hon har börjat löpa. Dia har hittills alltid löpt en gång per år, och på vintern, så hon måste ha … Fortsätt läsa Det var ju inte så här det var tänkt…
Därför är jag en crazy dog lady
Det här blir direkt från hjärtat. Öppet och sårbart. Kanske kommer det även väcka ilska hos vissa, jag vet inte. För det verkar över lag vara tabu att jämföra barn med hundar. Varför har jag aldrig riktigt förstått om jag ska vara ärlig. Jag är utbildad inom psykologi och det här med utveckling och inlärning … Fortsätt läsa Därför är jag en crazy dog lady
Dias dom och framtida samarbetspartners
Gårdagens veterinärbesök gick smidigt även om det var med lite ansträngning vi fick Dia att ligga på veterinärsbordet när ultraljudet skulle göras. Med matte, husse och Amy som stöd fann sig ändå Dia hyfsat bra med att bli rakad på magen och insmord med något kallt klet. Till och med så att hon låg kvar … Fortsätt läsa Dias dom och framtida samarbetspartners
I väntan på ultraljud
Med Hiku som moraliskt stöd, eller i alla fall stöd, genomled Dia veterinärbesöket i går kväll sittandes på golvet i ett hörn. Som vanligt hade jag berättat om hennes skygghet i telefonen så att de skulle vara förberedda på kliniken. Men det är alltid väldigt fina med Dia där jag går och igår kväll var … Fortsätt läsa I väntan på ultraljud
Försäkring för oss med många hundar?
Lyfte luren och slog numret till veterinären. Igen. Dia har fått bruna flytningar, lämnar inget utrymme för chansningar. Det var ju inte så längesedan vi var där, med Hiku och Akira. Akira med sin envetna hosta som vi inte har fått någon rätsida på, Hiku hade nåt litet sår som vi ville kolla upp när … Fortsätt läsa Försäkring för oss med många hundar?