Det var ju inte så här det var tänkt…

Egentligen orkar jag inte skriva. Mitt huvud är proppfullt och i samma stund alldeles tomt. Beredskapen är på max samtidigt som jag känner mig som en sömngångare. Dia skulle ha opererats idag, men gissa vad: hon har börjat löpa. Dia har hittills alltid löpt en gång per år, och på vintern, så hon måste ha påverkats av de andra tikarnas löp. Så istället för att ha kunnat göra en behandling i god till som med all sannolikhet hade gått bra, måste vi nu avvakta med operationen till efter hennes löp. Akira är inne på sin 10:e dag i höglöp och det verkar allt annat än klinga av, så vi är helt slut här. Och så löper ju Hiku och nu också Dia. Det är inte bara det att jag är väldigt trött mentalt efter det här löpet (jag har aldrig varit med om att ett höglöp har varat mer än en vecka), mest av allt är jag orolig för att Dia kommer att bli sämre och att hennes odds kommer att vara sämre när vi väl ska göra en operation. Veterinären bedömde ju i och för sig att risken med att operera nu när hon löper är värre än att vänta, men det känns inte bra i magen.

Jag försöker fly genom att njuta av ett nytt avsnitt av game of thrones, gömma mig bakom skärmen. Tänka att imorgon är en ny dag. Försöka att inte oroa mig för Dia. ❤

IMG_2281 (2)E

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s