Det är inte ofta man ser Karak busa. Han är lite mer den där typen som drar sig lite undan, är nöjd för sig själv och ibland minglar runt lite för att kolla läget. Han busar ibland med de vuxna tikarna i hemmet, men det är rätt sällan, och han busar aldrig med Hiku eller … Fortsätt läsa Karak is going nuts
Månad: oktober 2017
Draghunden i mitt hjärta
Idag deltog vi på en draghundskurs på Skorkebo gård. Vi var där som återförsäljare av draghundsutrustning, och visade upp lite produkter, pratade allmänt om drag och dragutrustning och träffade trevliga människor samt en urgo stor malamutehane. En riktig nallebjörn! Det här är ju riktigt roligt, det här med att träffa andra draghundsmänniskor, utbyta erfarenheter och … Fortsätt läsa Draghunden i mitt hjärta
Du öppnade dörren till den värld jag blev förälskad i
Idag är det ingen vanlig fredag, idag fyller vår älskade Amy nio år! Det är helt otroligt vad tiden går, på gott och ont. Amy kom till mig som treåring och hade då inte haft en så lätt uppväxt. Vi upplevde henne redan då som en glad, snäll och trygg hund, men som överlag var … Fortsätt läsa Du öppnade dörren till den värld jag blev förälskad i
Sådan husse sådan hund
Det är så spännande att betrakta hundar tillsammans med sina ägare. Det finns ju ett känt begrepp som lyder sådan husse sådan hund, och det ligger verkligen någonting i det många gånger. Det handlar ju inte bara om att man skaffar en hundras som passar den egna personligheten. Det handlar också om att den personlighet du är … Fortsätt läsa Sådan husse sådan hund
Det ska synas att man har djur
För den som har flera stora hundar kommer det här med att ha ett fint hem och en fin trädgård lite i andra hand. När vi flyttade hit till huset bestod baksidan av en grön (hyfsat) fin gräsmatta och lite försök till planteringar här och där. Först kom det en inhägnad, sen en hundgård. Sen … Fortsätt läsa Det ska synas att man har djur
Om att sticka ut från mängden
Jag har ju fått acceptera att jag inte längre kan smälta in i mängden som jag kanske helst av allt skulle vilja göra. Med fem draghundar är vi redan "kändisar" här ute i trakterna där vi bor. Folk som vi inte har en aning om vilka de är känner till "paret med alla draghundarna". Igår … Fortsätt läsa Om att sticka ut från mängden
Norrland lockar
För varje säsong som passerar här nere i Uppland blir drömmen om Norrland allt starkare. Jag vill ha de där ytorna. Mer natur och färre människor. Jag vill åt ett lugnare tempo och en närhet till det vilda. Jag vill ha långa bra dragvägar, mil efter mil. Jag vill ha bergen, fjällen. Jag vill ha … Fortsätt läsa Norrland lockar
Livet efter Dia och sorgens stora våg
"Hur känns det så här efter Dia? Hur mår du?" Jag får ibland frågor om hur livet går vidare utan Dia. Hela rustningen åker på, den osynliga muren byggs upp. Muren kring min egen, djupa och innersta sorg efter Dia. Jag vet att jag kanske borde vara mer öppen. Säga som det är. Jag kan … Fortsätt läsa Livet efter Dia och sorgens stora våg
Jagade av skymningen
Jag har ju skrivit tidigare att jag älskar mörkret. Och det gör jag. Det finns dock en sak som är lite trist så här års, och det är att de allt färre timmar som är ljusa inträffar då man är på jobbet. Vissa saker vill man göra i ljus; gå i skogen, dra (gillar att … Fortsätt läsa Jagade av skymningen
Första inhägnaden klar
Sådär, nu är första inhägnaden klar, en hel söndag senare. Vi startade efter frukost och var färdiga lagom till middagen. Det var fantastiskt roligt att se hundarna när de för första gången sprang in i den nya inhägnaden och undersökte minsta lilla sten och tuva. Vi byggde inhägnaden på en del av gården där det … Fortsätt läsa Första inhägnaden klar