Hundgård för den empatiske

Då bygge av ny inhägnad samt hundgård stod på schemat var jag glad över att vi faktiskt hade sol idag. Det har regnat enorma mängder de senaste dagarna, och vår tomt har förvandlats till ett träsk. Det var spännande att traska runt i gummistövlar, halka runt i lera och trampa ner i de många hål som Akira grävt på gården och som nu är helt vattenfyllda. Allt detta bärandes på stolpar, nät och diverse verktyg.

Det ska egentligen bli två nya inhägnader, förutom den vi redan har. Tanken är att kunna använda dessa inhägnader till företaget. Men på ”fritiden” kommer de självklart även vara till för våra hundar. En ny, stor hundgård ska till bredvid de två andra. Akira och Karak ska få utnyttja de två som vi har nu (det finns en dörr emellan som kan stå öppen så att det blir en stor hundgård), och Hiku, Chilly och Amy ska få vara i den nya. Eftersom hundarna oftast är i hundgårdarna när vi jobbar så vill jag att de ska ha det så bra som möjligt.

Det är inte alltid så lätt för mig, det här med hundgård. Jag är en väldigt empatisk person, som vill att alla ska må bra, alltid. Om någon jag bryr mig om mår dåligt så mår jag också dåligt. När jag lämnar hundarna i hundgården är det inte utan att jag kan känna i magen… det där hoppas att de har det bra nu, att de kommer bra överens, att de inte försöker rymma, att de inte far illa på något vis… Det är lite jobbigt faktiskt. Förstå mig rätt; jag tycker att en hundgård kan vara en jättebra plats för en hund, men det förutsätter att den är tillräckligt stor, att det finns skydd för väder och vind, att det finns berikning och att hunden har hundkompisar som den är trygg med och kommer bra överens med.

Jag har filmat hundgården ett par gånger för att se hur det ser ut när vi är borta, och av filmerna att döma tycks det gå hur bra som helst. För det mesta ligger de och vilar, men ibland går de runt och nosar, klättrar upp på utkikstornet eller roar sig på annat sätt. Men jag gör hellre för mycket än för litet. Vi bygger ut och bygger ut. Skaffar mer och mer berikning. Jag blir liksom aldrig klar, men det beror på den där känslan i magen. Jag kanske är överkänslig, men jag vill känna att jag har gjort vad jag har kunnat för hundarna.

20171014_123019

20171014_122929(0)

20171014_144053

Chilly och Hiku ville vara med och fixa i nya hundgården

Vi hade egentligen tänkt dra på eftermiddagen, men det var faktiskt för varmt! Istället blev det en sväng i skogen, vilket inte är fy skam heller. Nu är älgjakten slut här i Uppland, så då vågade vi oss ut igen. Apropå träsk så var ju hela skogen fylld av vatten, till malamuternas stora förtjusning! De älskar att bada i allt som är någorlunda blött, lera funkat också. Amy och Akira är lite mer återhållsamma, doppar på sin höjd tassarna, medan Karak lägger sig som en krokodil i vattnet. Men att se dem busa och vara lyckliga är världens bästa terapi. ❤

IMG_5890 (2)E

IMG_5827 (2)E

IMG_5841 (2)E

IMG_5866 (3)E

IMG_5759 (2)E

IMG_5868 (2)E

IMG_5800 (2)E

IMG_5793 (2)E

2 reaktioner på ”Hundgård för den empatiske

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s