Året som har varit och året som ska börja

Posted on Updated on

Så här i slutet av året går tankarna både bakåt på det gångna året, samt framåt mot det nya som väntar.

Vad var 2017? Det var hopp, hårt slit, tillökning i flocken och en hel del lärdomar. I januari hämtade vi hem Hiku från Snowquest. En tjej med stor personlighet som vi älskade från dag ett. Valpkurs, valpmys och allt det som hör till. Jag ställde senare ut Hiku på SPHK:s rasspecial i Ånnaboda, vilket också var första gången jag ställde en hund överhuvudtaget. Det var nervöst, stort, läskigt men fantastiskt roligt. Det var väldigt kul att också träffa alla andra polarhundsmänniskor; som alltid blir man lite mer levande.

Vi började arbeta fram en affärsplan, jag pluggade utbildningen till hunddagisföreståndare, vi gick på möten på arbetsförmedlingen, ordnade med tillstånd hit och dit. Jobb och förberedelser. Det var spännande men också väldigt jobbigt, jag kände mig som i ett ingenmansland, ett liv mitt emellan allting. På väg mot någonting men inte där. Ibland mådde jag väldigt bra, ibland mådde jag väldigt dåligt.

Att jag mådde dåligt berodde på känslan av att ha kämpat sedan 2015 med att bygga upp mitt liv igen, från de rasmassor som var kvar efter mitt ex hjärnblödning och den kris jag hamnade i. Känslan av att förlora allt; min livskamrat, mitt hem, mitt sammanhang. Det tar tid att bygga upp någonting som har rasat ner till grunden. Och det är ingen rak väg uppåt. Nya problem uppstår, ibland faller man tillbaka.

Glädjen har varit en ökande flock. Ett gäng individer som ger mig glädje varje dag. I juni flyttade Chilly hem till oss, tog över våra hjärtan med dunder och brak. Jag ställde ut henne på en inoff i Östhammar, min andra utställning. Vi fjällvandrade med mamma i Älvdalens vackra natur, och jag åkte även på en Grönt kort-kurs i Mora. På hösten startade träningen med ett nytt femspann, en helt fantastisk känsla. Att se alla individerna komma till sin rätt, med all den vilja och glädje de har i arbetet, det är något magiskt.

I september drog vi äntligen igång vårt mobila hunddagis som vi förberett för i nästan ett år. Då påbörjades ett helt nytt liv, fyllt av hårt arbete, inspiration, utmaningar samt tankar, mål och drömmar.

 

Vad tänker jag om 2018? Även om det låter som en kliché så tänker jag faktiskt nystart. Det känns lite som om hela 2017 gick åt till att planera, kämpa, hantera motgångar och bitvis bara hålla sig flytande. Lite så har det känts sedan 2015, så det är verkligen dags nu. Jag vill ju inte bara hålla mig över ytan; jag vill upp och ut i världen. Nu är företaget igång och de börjar bli mer färdigt här hemma på gården, med alla hundgårdar och hundkojor som vi har byggt upp under året. Jag ser fram emot att få leva, att få utveckla företaget, att få komma längre i draget med hundarna, blicka framåt. Någonting som är planerat är att ställa ut både Hiku och Chilly fler gånger, vilket känns roligt. Bara jag kommer över min nervositet kan jag nog tycka att det är lite kul med utställning.

Kort och gott; jag hoppas att 2018 blir ett riktigt hundår, med en massa hundkörning! Om kära Uppland inte kan bjuda på snö så kommer vi att åka dit snön finns! Hundträning, tillökning i flocken och en massa massa glädje!

God Jul och Gott Nytt År på er alla! 

IMG_9146 (2)m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s