Jag vill berätta om Kei

Det senaste året har präglats av en snabb expansion av flocken. Valpar och unghundar och allt som hör därtill. Jag har lärt mig väldigt mycket, och det har väckt många tankar och funderingar. För att inte tala om dessa nya individer som sakta växer in i flocken och som tagit mig med storm.

Jag vill berätta om Kei. Hon föddes först och vi kallade henne för svarten. Den enda tiken i kullen och vid födseln den största av valparna. Jag minns henne väl, för hennes baktassar var lite vinklade inåt och släpade mest efter henne. Okunnig som jag är så blev jag orolig att det var något fel med dem. Men hon tog sig fram utan problem och senare var hon uppe på vingliga små ben precis som de andra.

Kei stal mitt hjärta från första stund, och ju äldre hon blev desto mer säker blev jag på att hon skulle stanna kvar hos oss. Hon utmärkte sig genom sin enorma nyfikenhet på omgivningen, sin orädda och positiva attityd och sitt vackra lilla ansikte.

Och Kei har varit den valp att vara först framme vid främlingar, först ut i nya miljöer, med sina bröder hack i häl. Alltid lika glad och positiv, aldrig en dålig dag. När hon och bröderna blev äldre var hon alltid den som ville leka med alla. Aldrig en sur min.

Nu är hon åtta månader och fortfarande samma trygga, sociala och glada tjej! Om vi går promenad och hon ser sen annan människa, om så på väldigt långt avstånd, så börjar svansen vifta och hon vill fram och hälsa. Så jag har tränat i att hon ska ta kontakt med mig när vi möter andra människor, annars skulle hon vilja fram och hälsa på alla vi möter! Det är också en tjej med väldigt mycket energi och vi har fått försöka dämpa hennes hoppande genom att sätta oss på huk och hälsa och gosa, då hon hoppar högt och ihärdigt för att få slicka i ansiktet. Nu har hon dock lugnat sig och känns lite mer mogen. Kei är också otroligt positivt inställd till andra hundar och vill vinna allas vänskap. Kort sagt; det finns inget ont i den här tjejen. Det fascinerar mig. Vid det här laget har jag fått uppleva hundar med lite alla möjliga känslor och egenheter, men Kei, hon är bara glädje liksom. Hon och Hiku är våra happy pills här hemma, men Hiku har ändå lite mer malamute i sig och kan ha höga och bestämda åsikter om saker och ting. Kei är bara….glad och snäll.

Du kom in i våra liv så hastigt och oplanerat, men det är fantastiskt att ha dig här, och jag ser grymt mycket fram emot alla dessa år vi har framför oss ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s