Filmer
Bikejoring och april-väder
Nu har jag äntligen tagit med mig min Go Pro ut på lite dragturer. Jag har filmat vår runda som vi kör ofta, den är ca 6 km, så det är lagom så här innan sommaren kommer. Det har ju varit rätt kyligt ett tag nu, vilket är negativt för vårkänslan men positiv för draget. Så vi passar på helt enkelt nu innan värmen kommer. Amy har varit i förvånansvärt bra form den senaste tiden, och jag misstänker lite att hon gillar mer att dra ensam än i spannet.
Apropå vår så har vi haft helt sinnessjukt väder den senaste tiden. Sol och snö om vartannat, hagel, regn, blåst… allting på skalan. April har verkligen bjudit på april-väder.
Förövrigt har vi rätt fullt upp inför företagsstarten, och jag börjar verkligen längta efter att få dra igång. Nu går så mycket tid åt till förberedelser. Det ska bli skönt när man kan börja fokusera på livet igen.
Goodbye winter magic
Ja nu är ju verkligen vintern över. Vi kör barmarksdrag flera gånger i veckan för att hålla igång innan värmen är här. I detta nu håller jag på att ladda upp en film från en av våra vardagsturer på ca 6 km som vi kör. Men eftersom vi lider av segt internet här ute i buschen, så tänkte jag göra ett officiellt avsked av vintern och det magiska i vinterdrag. Hur kul det än är att köra barmark så går det aldrig riktigt upp emot den där känslan när man står på släden…. Vi hoppas på en fantastisk dragvinter 2018! Till dess bjuder vi på det magiska från den här vintern ❤
Favorit i repris
Den där härliga känslan när man vaknar, tittar ut och förstår att det är rätt många minusgrader ute på grund av färgerna i naturen och den vackert glittrande snön. Det blev en till slädtur på samma ställe som igår. Det var lite lättare före idag, dels för att vi åkte upp lite spår igår, och dels för att någon åkt med skoter alldeles innan.
Igår klippte jag ihop en liten film från dragturen. Blev en del träning på vändningar, för att vi inte riktigt visste vart vi skulle, hehe. Men över lag gick allt bra, och det var en fantastisk känsla att åka i det vackra vinterlandskapet.
Det är mäktigt och magiskt
Nu börjar vi komma in i ett flow, mindre trassel och mer bra drag. Det höga antalet plusgrader har en enda fördel, och det är att isen smälter bort. Det blir lerigt, men det är i alla fall inte halt. Så just nu får vagnen gå varm.
Vi åker två på vagnen, han styr och jag sköter bromsen, och det går skitbra. Det är bra att få lite extra tyngd bakom fyra starka hundar. Det är mäktigt och magiskt, det här med drag. När allt går så där bra och alla är ett team.
Det är tur att vi har Karak och Amy i spannet när vi kör förbi hästhagen, de håller de två yngre nyfikna tjejerna på rätt kurs. Vi fick koppla loss Dia från spannet på slutet då hon inte ville vara med längre, hon blir ju så ibland. Men då kan det räcka med att hon får springa bredvid ett tag. I övrigt gick allting super. Vi har tränat in kommandot höger sida, och det börjar sitta lite bättre. Så nu väntar vi bara på den nya linan jag har beställt, och lite nya krokar. Akira har fått en ny sele också, likadan som Amy har från dragråttan, och den sitter jättebra. Och enligt SMHI ska det snöa i helgen.
Första turen med 4-spannet
Löptider har passerat, hundarna börjar känna sig trygga med varandra, solen sken från en rätt så blå himmel igår, dags att prova 4-spannet på riktigt. Eftersom det var Akiras första tur med spannet så blev det en kortare tur, i lugn takt. Zelda fick springa med vid sidan om, så nöjd som någon kan vara.
Karak och Amy längst fram, Dia och Akira bak. Lilla stjärnskottet är just det – ett stjärnskott! Hon var lite försiktig i början, men sen var det som bortblåst, och hon drog som om hon aldrig gjort annat.
Lite trassligt blir det alltid ibland innan man hittar ett flow, Dia sackar lite mot slutet, det brukar hon göra. Jag bytte plats på Karak och Amy efter ett tag, eftersom det mest är Amy som drar mot vänstra sidan av vägen. På så sätt hamnade Amy på utsidan och Karak hade möjlighet att hålla henne på högra sidan av vägen. Men allting gick över förväntan, och snacka om kick! Jag gjorde en liten film av små klipp från dragturen, ett tillfälle värt att minnas.
Idag har vi haft snöstorm lite till och från, tyvärr mer blåst än snö, men i alla fall, allting under nollan är ett steg i rätt riktning.
Mushing with speed
Idag riggade vi vagnen och cykeln igen, och satte Karak och Dia framför vagnen och Amy framför cykeln. Det var en väldigt fartfylld dragtur, Amy och Karak var på hugget som vanligt. Dia hade en sån där dag då hon var lite ombytlig; drog riktigt bra bitvis och mindre bra andra sträckor.
Hur som helst, vilken kick det är när det går undan! Jag är en person som älskar fart (har åkt slalom sedan barnsben) och ibland kanske lite för mycket. Men samtidigt försöker jag vara noggrann med att det ändå ska kännas säkert, t ex att ta det lugnt i kurvorna eftersom man inte ser så bra om man får möte, och se till så att hundarna inte springer in i varandra. Och jag måste säga att det har hänt förvånansvärt lite av sådan art.
Och sen är det detta med möten. Vi kör på en väg som leder till vårt hus och våra få grannar, så det är ytterst lite trafik och de som kör kör långsamt. Dessutom kör vi såna tider då det i princip aldrig kör bilar på den där vägen, och det är oftast bra sikt med öppna fält så man ser när det kommer någon. Om det skulle komma en bil kör vi in till sidan och stannar, vi har fått möte en gång och det gick jättebra. Grannarna vet vid det här laget vilka galningar som har flyttat in. Det jag däremot tränar på är att lära in höger sida eftersom det är säkrare ur mötessynpunkt att hundarna springer på häger sida, speciellt i kurvorna. Hundarna vill gärna över till vänster sida, förmodligen eftersom vi alltid går på vänster sida på promenaderna. En annan bra säkerhetsgrej är bra bromsar, det är a och o.
Nästa gång ska jag testa en annan variant med Dia,ha henne bakom karak med nacklina.Jag har provat det förut, men Dia har väldigt svårt för nacklinan, det är som om hon får lite panik av att sitta fast. Så jag tänkte att jag skulle börja på en vanlig promenad så att man tar det riktigt lugnt i början.
Säsongsstart med taggad malamute
Jag filmade min och Karaks första dragtur här ute. Premiärdrag både för nya stället och för höstsäsongen. Ser verkligen fram emot att komma igång ordentligt med draget, och det roliga är att jag nu verkligen har fått någon att dela det med. Tidigare har jag bara kört ensam, förutom de gånger syrran har varit med, men Andreas har verkligen fått smak för det här med drag, så han hakar på i princip varje gång. Delad glädje är dubbel glädje!
Och Karak är supertaggad! Jämt! Vilket guldkorn han är ❤
Mellan dragturerna roar vi oss i trädgården med olika övningar, och det har visat sig att Karak är otroligt förtjust i pipleksaker, vilket vi har använt mycket i träning senaste tiden. Även svårflörtade Dia kan tagga till när rätt typ av leksaker kommer fram. Det är så mycket som har legat på is under tiden som stadsbor och det är helt underbart att få tillbaka glädjen och inspirationen igen, och det smittar verkligen av sig på hundarna. Det blir en god cirkel; de blir glada av att se mig glad och jag blir glad av att se dem glada. De har verkligen blommat ut, speciellt Dia. Hon mådde verkligen dåligt i stan (precis som jag) och det värmer så mycket i mitt mattehjärta att se henne lycklig igen. Även Amy och Karak har blivit livligare och gladare.
