Träning

Vad ska man lära sin valp?

Posted on Updated on

Vissa saker är ju mer eller mindre självklara att man ska lära sin valp. Att lära den att vara rumsren kan ju vara bra till exempel. Att lära den sitt namn och att komma när man ropar är också en fördel. Men sen är det ju faktiskt väldigt mycket upp till mig som hundägare att forma den individ som ska växa upp och leva i just min familj.  Framför allt handlar det om vad man ska använda hunden till och vilken typ av hund man har. Ska det bli en jakthund, vallhund, draghund eller en familjehund? Tänker man tävla eller ställa ut hunden?

Det är så jag själv tänker i alla fall. Det jag riktar in mig på och lägger extra tid på är att lära hundarna färdigheter som både de och jag själv kommer att ha nytta av längre fram. Huvudmålet är ju drag, så det är självklart att vi så tidigt som möjligt börjar träna dem i att bli en draghund. När man har många hundar handlar det också mycket om att skapa rutiner, att lära hundarna hur vi gör olika saker.

Bland det viktigaste som jag lär (eller i alla fall försöker lära) mina hundar är att vänta. Stanna kvar. En annan viktig sak är hantering, för det har man användning av i så många olika situationer. Nu när jag har hållit på med draghundar ett tag inser jag vikten av att träna dem i att lämnas i hundgård, att kunna vara i bur, bakom galler och att sitta bunden i t ex stakeout. Detta har vi tränat mycket med Hiku och det har gjort att hon är en av de hundar som är lättast att t ex lämna i hundgård eller ha i bur. Hon älskar ju buren. Och samma sak blir det nu med Chilly. Hon är van från början vid att vara i bur och hon tycker om det, så vi ställde in en bur i vardagsrummet så att hon skulle ha tillgång till den. Det slutade med att hon och Hiku numera trängs i samma bur, så det blir nog till att ta in en till bur :p

PSX_20170606_084056

Sen finns det ju egentligen hur mycket som helst man kan lära en hund. Att söka efter godis i ett rum brukar jag lära dem, det är ett jättekul sätt att ha lite roligt ihop och ge hunden lite hjärngympa. Med draghundar föredrar jag aktiviteter där de får lära sig att jobba självständigt, eftersom det är en viktig egenskap för en draghund. När mina hundar är lösa så tränar jag dem väldigt mycket i följsamhet och att vara nära och ta kontakt. Men annars tränar jag dem mest i att vara framåt, självständiga och att inte ge upp när det blir jobbigt.

IMG_3939 (2)E

Ringträning och en vecka kvar!

Posted on

DSC01559 (2)E

I högsommarvärme åkte vi iväg till den sista ringträningen innan den stora dagen. Idag är det en vecka kvar tills jag ska ställa ut Hiku i Ånnaboda. Hiku är jätteduktig och jag ser verkligen fram emot att både hon och jag får göra vår debut i ringen. Vi ska göra vårt bästa helt enkelt, och se hur långt det räcker. Jag är en blandning av nervositet och förväntan inför det här som jag har gett mig in på.

Det är mest det här med hanteringen som känns lite tveksam. Hiku har alltid varit duktig på hantering, men den senaste tiden har hon protesterat lite, gillar inte att man håller på liksom. Så det blir väl den stora utmaningen på den stora dagen.

DSC01532 (2)E

Väl hemma vill jag bara stupa i säng. En lång dag med vandring i Hågadalen tillsammans med Dia, Amy och Jule-bus avlöst av ringträning går mot sitt slut och tröttheten är tungt förankrad i kroppen. Det är ändå en skön känsla när man är trött för att man har gjort en massa saker, istället för den där ångestladdade tröttheten som kommer av tristess, leda eller depression. Det här är känslan av att vara nöjd. 

Ett stort paket och inspirationen tillbaka

Posted on

IMG_2143 (2)E

En stor skåpbil från DHL körde upp på uppfarten i morse med ett stort paket till oss med en massa roliga saker. Jag som ett barn på julafton och hundarna lite undrande när saker skulle provas på korsen och tvärsen. Men perfekt tillfälle att träna lite vardagslydnad.

Vi tog med hundarna, de nya prylarna och kameran och gick ut till fälten utanför oss. Det var lite av en utmaning att få hundarnas uppmärksamhet eftersom bonden precis gödslat åkern, vilket tydligen luktade väääldigt intressant. Med tanke på detta var de väldigt duktiga, och hur som helst fick vi en hel del bilder. Neewas multi harness var en stor favorit. Bra passform, rejäl men ändå inte klumpig.

Leende har jag suttit och redigerat bilderna. Sötnosarna, de vet ju verkligen hur de ska se så där glada och söta ut på kort ❤ Vädret var bra också, ljust och fint, men inte för soligt.

Jag måste erkänna att det känns kul att inspirationen är lite tillbaka och att jag har kommit igång att fotografera igen. Det har varit en rätt lång tid då jag inte har haft orken, tiden eller lusten att skriva eller fotografera. Det har känts tråkigt, men samtidigt har det varit skönt att koppla bort allt och fokusera på hundarna, Andreas och mig själv. Det har varit nödvändigt. Men nu har orken hittat tillbaka till mig, till min kropp och min själ. 

Hiku och dragträningen 

Posted on Updated on

20170512_132058

Hiku har varit tacksam att träna på många sätt. Med sin trygghet i sig själv, sin nyfikenhet och avsaknad av rädsla tar hon de flesta utmaningar med största engagemang. Så också i dragträningen.

Redan när Hiku kom hem till oss åtta veckor gammal startade hennes träning till framtida draghund, i form av att stärka hennes självförtroende, peppa henne att kämpa när hon stöter på hinder ex ute i naturen, springa lös och lära sig att ta sig fram i terräng osv. Vi har i princip aldrig hjälpt henne när hon stött på något hinder, utan istället lärt henne att själv kämpa och belönat massor när hon gör detta.

Vi har också belönat när hon har dragit i selen för att ta sig fram, så med andra ord har vi inte tränat på koppelgående i ett tidigt skede, utan det har fått komma senare och när hon har halsband. I selen belönar vi när hon drar. 

Nästa steg har varit att sätta på en riktig dragsele och ha henne i expanderkoppel fäst vid midjan under promenaden. Då är det bara att fortsätta peppa henne och belöna när hon drar. Vi har också joggat så att hon fått prova på att springa i selen. Det viktiga så här i början är enligt mig att skapa en glädje i själva draget och att det ska vara belönande i sig. Att träna med hjälp av någonting som lockar framför kan förvisso ge snabbt resultat, men det kan också bli problem med att få hunden att dra självständigt utan någonting framför. Däremot kan det vara framgångsrikt att ha med en annan erfaren draghund när man tränar valpen. Då brukar de rätt snabbt förstå vad det hela går ut på. 

Nu är Hiku 6 månader så vi har kommit till ett stadium då hon ibland får prova på att dra bredvid en annan hund korta sträckor eller springa med lös bredvid. Det viktiga är att inte belasta hennes kropp för mycket då hon växer. Hon drar ju aldrig tungt eftersom hon drar med andra. När jag tränar henne ensam brukar jag jogga bakom henne. 

Sen är det den mentala biten också. Jag tänker på att det alltid ska vara en positiv stämning när vi drar. En hund som inte tycker det är kul kommer ju inte att dra så bra heller. Så jag kör bara med positiv inlärning; jag belönar de beteenden jag vill ha. Det ska vara kul att dra! 

20170512_132049

Leverans på ingång och det stora klivet ut i ovissheten

Posted on Updated on

IMG_1861 (2)E

Med spänning inväntar jag första leveransen av dragutrustning från Baggen och under dagen kommer jag att lägga in en beställning hos Dragråttan. Men med hjärtat på lite snabbare frekvens så inser jag att min vilja att vara lite anonym kommer att få stå tillbaka i min roll som företagare. Det kommer ju handla om att gå runt ekonomiskt om man ska vara krass. Hundbranschen är ju tyvärr ingen guldgruva, MEN att få jobba med det man älskar är någonting jag kan kämpa för tills jag stupar.

Det som har stärkt mig är att jag har fått så mycket positiv uppbackning kring det här, både från vänner och från yrkesverksamma. Tack alla underbara vänner och ni andra som har lyckönskat och stöttat mig på den här resan ❤ 

Så nu sitter jag här, i vägskälet och på väg mot stora förändringar. Det jag vill och det vi håller på att jobba med är att försöka finnas tillgängliga för kunder även fysiskt i området här kring Uppsala, Sala och Enköping. Eftersom vårt företag kommer att vara mobilt kommer vi även ha möjlighet att ta oss till andra orter. Den här flexibiliteten är det som känns extra roligt. Intresset kring draghundsporten ökar hela tiden och av egen erfarenhet vet jag att man helst vill prova dragselar och annan utrustning på plats eftersom det är viktigt att det sitter bra. Speciellt om man är ny inom draget. Detta vill vi kunna erbjuda. När jag praktiserade på hunddagiset här i Uppsala fick jag många frågor kring drag med hund, och ägaren på hunddagiset efterlyste verkligen utrustning och utbildning kring detta. Det är lite på planeringsstadiet än så länge, men vi har en del på gång där!

Planen har funnits i mitt huvud i ett par år, men nu vet jag att jag också kommer att gå en hundinstruktörsutbildning, och det kommer att bli på Hundsteg då jag har så otroligt stort förtroende för dem och deras syn på hund.

Sen är det mina funderingar kring bloggen. Den har alltid varit av rätt privat art och det är det jag gillar med att blogga. Att marknadsföra mitt företag är egentligen ingenting jag vill göra på bloggen, men samtidigt är ju marknadsföring en viktig del när man bygger upp sitt företag, I know… Hehe, jag som INTE delar mina blogginlägg på min privata facebook-wall för att jag inte vill att allt och alla ska gå in och läsa. Man kan säga att jag är lite ambivalent här, eftersom jag samtidigt gillar att skriva och tycker det är kul när folk läser. Rätt folk. Jag kanske får starta en ny blogg som är inriktat mot företaget och ha kvar den här som min lite mer privata. Jag vet faktiskt inte. Det här är ju en draghundsblogg och företaget kommer att på flera plan vara inriktad mot draghundsporten. Jag kommer nog känna efter ett tag vad som känns rätt för mig.

Hur som helst så kommer verkligen en ny tid att börja här i maj. Jag har ju velat det här så länge, men livet har kommit emellan. Så det är en sån fantastisk känsla att jag inte bara har tagit mig igenom allt och kommit dit jag var innan livet rasade samman, utan att jag också har kommit ännu längre och tagit det stora klivet ut i ovissheten.

IMG_1540 (2)E

Karak, min ledstjärna i mörkret ❤ 

Hiku och burträning

Posted on Updated on

Är man inte förvirrad redan så blir man ju det av vädret vi har just nu! För ett par dagar sedan satt jag på uteplatsen i linne och igår vaknade jag och såg snön yra utanför sovrumsfönstret. Solsken och snöfall byttes av och jag fick påminna mig själv om att vi är inne i maj månad. Ynka tre plusgrader hade vi här, så jag passade på att köra drag med Karak och Amy.

Andreas, som håller på att kämpa med byggandet av burställning i skåpbilen, var inte så sugen på att jobba i kyla och blåst, så han flyttade in arbetet i vardagsrummet. Medan jag roade mig med momsdeklarationen och annat kul hjälpte Hiku husse i arbetet.

Är det någonting vi verkar ha lyckats med så är det burträningen, haha. Hiku älskar att sitta i bur! Burarna som Andreas jobbade med stod öppna, och det dröjde inte länge innan Hiku självmant hade funnit sig tillrätta i en av burarna. Ganska kul att se henne vila tungt och helt oberörd när sambon sågar aluminium med sticksågen. Det har varit likadant när byggandet har ägt rum ute i skåpbilen och Hiku varit med, då har hon hoppat upp i skåpbilen och in i en av burarna och sen har hon legat där alldeles nöjd.

20170508_17450620170508_19430120170508_194306

Men det är klart, redan från det att vi fick hem henne så har vi tränat på att hon ska kunna vara i bur, vara bakom galler och i hundgård. Hon är ju mattokig, så hon har fått smaska på läckra tuggben inne i buren, vilket troligtvis gjorde susen. Men hon är också väldigt lätt att träna när det gäller ensamhet. Hon är en trygg tjej, inget behov av att vara nära hela tiden. Men samtidigt är hon väldigt gosig och vill komma och umgås. Hon blir jätteglad när vi kommer ut på gården och över att få vara med oss, och håller sig alltid nära när hon är lös (än så länge). Fina tjejen! ❤

IMG_1753 (2)EIMG_1751 (2)E

Med Amy på brukshundklubben

Posted on Updated on

20170507_123530

Jag och Amy spenderade ett par timmar på Uppsala brukshundklubb idag, och tittade på tävling i IPO. Vi var där med en kompis till mig och hennes unga schäfer Jule, som vi var hundvakt åt för någon vecka sedan. Tanken är att vi ska hänga där lite mer nu i sommar när draget ligger på hyllan. Inget avancerat, men lite blandad träning. Det finns även ett hundbad alldeles i närheten som vi ska testa så fort som möjligt!

Medan vi var på klubben passade vi på att träna lite på skoj inne på agilityplanen. Amy var svårmotiverad, hon var mest intresserad av att lukta på alla spännande lukter där inne. Hon kan vara skitkul att träna med ibland, men då ska hon vara på det humöret. Hon har ju lite schäfer i sig, och ibland slår det igenom. Men idag var hon husky. Ibland saknar jag att träna agility. Min plan med Wynee var ju att få in en fot i den världen. Men ibland förändras livet. Jag kom till en punkt då jag insåg att jag var tvungen att välja mellan draghund och vallhund. Jag valde draghund och det har jag aldrig ångrat. Det är mig ända in i själen. Men vallhundarna kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta.

Men apropå drag så ska det bli kallare igen nu i veckan, så än är det inte helt över till min glädje. Sista rycket liksom. Vi har ju inga mål, bara att få vara ute och njuta.

20170507_111257