Latest Event Updates

Nu väntar vi…

Posted on

Efter en intensiv dag så har vi funnit oss tillrätta i soffan och slappar. Hundarna har fått lite inomhusträning och lite tuggben, och nu ligger de och sover. Jag måste erkänna att jag är väldigt trött! Men samtidigt känns det väldigt kul inför imorgon. Jag är ju (handen på hjärtat) en riktig julälskare…

IMG_8453 (2) (1024x575)IMG_8457 (2) (1024x575)IMG_8493 (2) (1024x575)IMG_8494 (2) (1024x575)IMG_8495 (2) (1024x575)IMG_8459 (2) (1024x575)IMG_8465 (2) (1024x575)

Inför julafton

Posted on

Idag har det varit förberedelser och åter förberedelser inför julafton. I år ska vi vara här hemma hos oss och tjocka släkten kommer i form av mina föräldrar, sambons föräldrar, sambons barn, sambons syster och hennes familj. Det är in ofta vi håller i julen så här, och vad mycket det är att handla!!

Men har hunnit med att vara i underbara skogen med vovvarna, och sedan har vi städat och ordnat här hemma. Så nu har vi gott om tid att ordna all mat imorgon, utan stress.

IMG_8340 (2) (1024x751)IMG_8352 (2) (1024x701)IMG_8355 (2) (1024x684)IMG_8348 (2) (797x1024)IMG_8339 (2) (749x1024)IMG_8433 (2) (1024x693)IMG_8437 (2) (935x1024)

Vitt dis, sötnosar och ett objektiv på väg

Posted on Updated on

Ja, så länge kunde jag hålla mig ifrån att skaffa ett nytt objektiv. Tyvärr har jag inte pengar just nu att skaffa det objektivet jag hade på kameran som blev stulen, så jag köper ett enklare objektiv i väntan på bättre tider 🙂 Men det är i alla fall bättre än det standardobjektiv som jag har nu.

Ute är det just nu ett tjockt vitt dis som har lagt sig över Rosenberg. Ger en mystisk och fantastiskt karg känsla så här på morgonen, och jag är lycklig över att det äntligen har blivit minusgrader. Det verkar som om mina hundar delar den uppfattningen.

De har fått stå lite modell här i vardagsrummet vid granen. Amy och Wynee har inga problem med det, men Dia är inte så förtjust i att posera framför kameran. I alla fall så tröttnar hon rätt fort, så det gäller att skynda sig medan man har hennes uppmärksamhet. Det syns ju också på korten vem som har minst tålamod 🙂

IMG_8301 (2) (1024x720)EIMG_8302 (2) (1024x683)EIMG_8303 (2) (1024x683)EIMG_8311 (2) (773x1024)EIMG_8318 (2) (706x1024)EIMG_8321 (2) (706x1024)EIMG_8322 (2) (682x1024)EIMG_8329 (2) (1024x632)E

Vackra julgran

Posted on

Idag har vi äntligen fått i ordning en julgran. Vi hade tänkt ha en riktig julgran, men sedan blev det en plast i alla fall. Men tycker att vi lyckades hitta en som var fin för att vara en plastgran. Det blir ju ingen riktig julkänsla förrän granen är på plats.

IMG_8256 (2) (569x1024)IMG_8257 (2) (1024x750)IMG_8258 (2) (1024x680)IMG_8260 (2) (1024x742)IMG_8263 (2) (1024x575)IMG_8189 (2) (1024x683)IMG_8193 (2) (1024x644)

Mera BAT

Posted on

Igår tog jag tvillingsyster till hjälp under privatlektionen med Dia. Sara gick med Amy, eftersom hundmötesproblematiken egentligen bara existerar när de andra hundarna är med. Instruktören hade först ställt ut en medhjälpare med en plyschhund. Det gick väldigt bra. Dia tittade lite, men återvände snabbt till att gå runt och nosa. Steg två var att byta ut fejkhunden med en riktig hund. Då märktes det att det var lite mer framåtanda i Dia, men det var ändå lätt att få henne att stanna, och sedan byta riktning. Ingen rest ragg, inga utfall. Allting kändes väldigt positiv, och det kändes som om Amy var en bra förebild, för hon brydde sig nästan inte alls om den andra hunden. Höjde svansen lite bara, men återgick sedan till nosandet.

Det kändes som en mycket lyckad träning. Samtidigt är det ju som instruktören sa; Dia kommer aldrig bli en golden retriver. Och det är klart. Då hade jag ju köpt en golden retriver om jag hade velat ha det. Målet är att få verktyg att hantera Dias stress. Och det tycker jag verkligen att jag har fått.

Jag tränar ju hemma också, vilket har gått fint den sista tiden. Sist kunde Dia till och med sitta ner och titta på grannens hundar utan att reagera som hon brukar.

20141217_083944 (2)20141217_083207 (2)