Latest Event Updates

Pizza, vin och biljard

Posted on Updated on

Livet ska inte vara så himla seriöst. Det finns ingenting tråkigare än människor som tar sig själva och sitt liv på så stort allvar att det inte finns utrymme för lite galenskap. Såna är inte vi. När vardagens allvar slukar alldeles för mycket tid, ja då kan man säga; nä nu orkar vi inte laga mat. Vi beställer pizza, vi öppnar den där billiga vinaren och så spelar vi biljard till alldeles för sent!

För två veckor sedan kom det in ett stort biljardbord i vårt hem, som en gång stått på wiks slott. Alldeles för stort egentligen, eftersom sambon var tvungen att såga isär det för att vi skulle få upp det för trappen. Men nu står det där. Och trots att jag är väldigt dålig på biljard så är det ju bara så himla kul!

IMG_0390 (2) (1024x683)IMG_0401 (2) (1024x685)IMG_0403 (2) (1024x690)IMG_0410 (2) (1024x658)IMG_0434 (2) (1024x683)IMG_0443 (2) (1024x683)IMG_0448 (2) (1024x683)

Till de små utanför

Posted on Updated on

Nu har det kommit lite kyla till Uppsala. Äntligen! Det är frostigt ute den här morgonen. Utanför huset, på väg mot vår gäststuga, har sambon byggt en fågelmatare. För även om jag älskar vintern och har det mysigt här inne med min tekopp och min macka, så innebär den här årstiden att de små där ute har det ganska tufft. Så vi gör vad vi kan för att hjälpa dem. Det är rofyllt att sitta här i köket och titta ut genom fönstret på de små när de flyger fram och tillbaka med solrosfrön och annat.

IMG_0380 (2)IMG_0381 (2)

Designjobb

Posted on Updated on

Vi, alltså jag och tvillingsyrran håller på med lite olika designerjobb. Vi arbetar på lite julkort till vår webshop, har mest blivit kattmotiv av någon anledning. Men utöver det så har vi också fått äran att designa en logotyp till ett hunddagis i Stockholm. Och då ska det ju vara hundar så klart. Kommer bli kul att försöka få till någonting bra.

hopp hopp 005 (2)julkort två katter (2)julkort tre katter (2)

Det är här du hör hemma…

Posted on Updated on

Idag när jag dammsög vardagsrummet lystes plötsligt golvet upp av solens gula sken, och förutom att man helt plötsligt såg precis HUR mycket hundhår som egentligen täckte dess yta så fylldes hela jag plötsligt av glädje och energi. Det är faktiskt häftigt hur solen kan påverka vårt humör. Jag slängde dammsugarskaftet, slet åt mig kameran och tjoade åt mina tre att vi skulle ut i skogen!

Jag älskar ju att fotografera, men den här tyngande grå novembermånaden som vi har haft har inte lockat till mycket inspiration. Men så fort jag träffas av lite solsken så kommer längtan efter min kamera.

Vi hittade en ny stig i skogen här bakom gården. Ett gammalt traktorspår som löpte över kullarna in i skogen. Det var väldigt vackert där, men vit mossa och små vattenpölar överallt. Så vi tog god tid på oss att utforska de nya markerna. När jag fotar hundarna i skogen så är det ett faktum att det är svårt att ta ”actionbilder” på Wynee då hon nästan alltid går vid min sida, medan det är svårt att få ”arrangerade” foton på Dia, eftersom hon alltid är i rörelse. Amy är svårast att fota eftersom hon går i koppel. Men man får göra det man kan 🙂

IMG_0252 (2) (1024x702)

IMG_0238 (2) (683x1024)IMG_0297 (2) (1024x683)

IMG_0278 (2) (1024x763)

IMG_0351 (2) (761x1024)IMG_0358 (2) (795x1024)

IMG_0353 (2) (1024x721)

IMG_0364 (2) (1024x683)

IMG_0273 (2) (1024x683)

Vi måste vara på rätt väg Wynee…

Posted on Updated on

Det har som sagt varit en rätt jobbig dag idag, med veterinärbesök och lite allmän vardagsstress. Amy var otroligt duktig hos veterinären, lugn och fin. Hon är verkligen en hund som finner sig i alla situationer, vilket är oerhört skönt.

Wynees skällande är någonting jag jobbar med stenhårt och har gjort sedan vi tog hem henne för ca två månader sedan. Och jag ska erkänna det; jag är inte van vid skällande hundar helt enkelt. Inte som egen hund i alla fall. Både Amy och Dia är ju tysta som möss. Jag vet ju i teorin ungefär hur jag ska träna bort det här skällandet, MEN, jag har ingen erfarenhet av hur lång tid sånt tar och hur optimistisk man ska vara.

Wynee skäller när hon blir glad och uppspelt, samt vid hundmöten. Aldrig annars. Hon vaktar inte och skäller inte för att få uppmärksamhet. Så i grunden handlar det ju om att få ner hennes stressnivå. Och se till att hon är ordentligt aktiverad. Men inte överstimulerad. Men jag kör mycket med att när hon börjar skälla för att vi ska gå ut, ja då går jag tillbaka in i köket och visar tydligt att vi inte kommer att gå ut så länge hon skäller. När hon tystnar går jag tillbaka till hallen och hon får beröm. Så håller vi på. Och det har ju blivit mycket bättre sedan hon kom, det måste jag erkänna. Men ibland blir man ju bara less och irriterad. Istället för att hålla på och tjata på henne har jag lärt in kommandot tyst. Nu kan hon det. Hon får godis när hon tystnar och jag blir full i skratt när jag ser henne sitta och verkligen anstränga sig järnet för att vara tyst och få den där godbiten. Så jag varvar lite; ignorera och säga tyst. Uppenbarligen måste jag vara på rätt väg eftersom det hela tiden blir bättre.

IMG_0196 (2) (1024x686)

En dag hos veterinären

Posted on Updated on

Trött och några tusenlappar fattigare kom jag äntligen hem efter att ha varit några timmar hos veterinären med Amy. Det var igår som jag märkte att hon haltade, och sedan blev hennes tass svullen. I morse ville hon inte ens stödja på benet. Men lagom till att vi kom till veterinären hade svullnaden gått ner lite och hon gick lite på det.

Amy fick lugnande, veterinären rakade tassen och sköljde igenom såret (som vi hittade på undersidan av tassen). Sedan röntgades tassen, men veterinären kunde inte hitta någonting inne i tassen, som tur var. Så förhoppningsvis har hon bara trampat på nåt vasst och behöver lite ompysslan.

Är det någonting som veterinärer kan så är det att ta betalt i alla fall. Jag har förstått att missnöjet över veterinärpriserna ökar, samt att mottagningarna verkar ibland utföra lite onödiga undersökningar för att tjäna pengar. Detta har jag hört, har själv inte reflekterat så mycket över det för personlig del. Det har inte varit så allvarliga veterinärbesök för vår del, tack för det!

Men hoppas i alla fall på att Amys tass blir bra nu så hon kan återgå till sitt spralliga jag.

IMG_0215 (2)IMG_0216 (2)

DSC_1632IMG_20141124_101617

Vandring, korvgrillning och en gnutta solsken

Posted on Updated on

Idag packade vi väskorna med korv, kaffe och några sittunderlag och gick ut på en långpromenad längs ekoln. Det var bara Wynee och Dia som fick glädjen att följa med, då stackars Amy gjorde illa tassen lite i går. Min kära far och deras terv Zelda var glada kompanjoner. Det var ljusare än vad det varit på länge och en stund tittade faktiskt solen fram!

Wynee har ju inte träffat Zelda sedan den där gången i september då hon flög på henne. Men då löpte hon och var allmänt vresig och stressad. Som alltid när man möter andra hundar var hon uppspelt idag också, men det lade sig efterhand och tillslut kunde de vara lösa och springa runt när vi hade slagit läger för lite korvgrillning och kaffe.

Helt underbar dag faktiskt. Påfyllnad på både D-vitamin och framtidshopp.

Men när vi kom hem var Amy sämre i tassen, så imorgon blir det att åka till veterinären. Så slutet på dagen var inte lika munter.

IMG_0019 (2) (1024x683)IMG_0022 (2) (1024x683)IMG_0026 (2) (1024x683)IMG_0055 (2) (1024x683)IMG_0033 (2) (1024x683)IMG_0043 (2) (1024x670)IMG_0145 (2) (1024x683)IMG_0064 (2) (1024x683)IMG_0114 (2) (1024x683)IMG_0152 (2) (1024x683)IMG_0076 (2)IMG_0086 (2) (683x1024)IMG_0080 (2) (1024x683)IMG_0109 (2) (749x1024)IMG_0117 (2) (1024x683)IMG_0126 (2) (1024x717)IMG_0128 (2) (832x1024)IMG_0123 (2) (1024x683)IMG_0140 (2) (1024x683)IMG_0135 (2) (683x1024)IMG_0148 (2) (1024x683)IMG_0112 (2) (1024x683)IMG_0214 (2) (1024x683)