Latest Event Updates

Ny kamera och att hålla sams i en flock

Posted on

Kunde inte hålla mig, utan har beställt hem en ny kamera nu. Det blev en canon eos 60d. Tyvärr blir det med standardobjektivet, har inte råd att köpa ett nytt objektiv också så det får vänta. Även om det är kul med en kamera som är snäppet bättre än den jag hade, så känns det ändå lite tungt med pengarna. Men att jag skulle leva utan en kamera, speciellt så här inför jul och allt som händer, det känns helt otänkbart. (Pling, dagens i-landsproblem).

Men men, man har ju sina behov för att må bra, och jag kan säga att de senaste åren inte har varit en dans på rosor. Det är ju nu jag känner att det börjar vända.

Som om det inte var nog med att kameran blev stulen igår, så hände en annan tråkig sak. Det här med att hålla sams i en flock är inte alltid så lätt. Dia och Wynee kan faktiskt ryka ihop ibland, men det brukar inte vara på blodigt allvar, och de slutar om man kommer och ryter ifrån. Men igår rök de ihop över någon tom godispåse som Dia hade snott. Jag såg inte vad som hände eftersom vi skulle gå in i huset och de var bakom mig, kopplade. Men helt plötsligt hörde jag ett jävla liv och när jag vände mig om var det bråk. Jag tog tag i nackskinnen på båda, för Wynee hade huggit tag i Dias kind! Jag höll i dem och bråkade på Wynee att hon skulle släppa, och det gjorde hon också. Direkt efter det nosade de på varandra, började slicka lite på varandra, och sedan var det som om ingenting hade hänt. Men ändå. Dia har fått ett märke snett över ögat och jag har aldrig sett Wynee hugga på det sättet.

Wynee och Amy bråkar aldrig. De rök ihop en gång första kvällen då Wynee kom, men efter det har det varit lugnt. Jag tror att Wynee ser upp till Amy, och hon går inte in i konflikter med henne. Dia däremot, är ung och oerfaren. Men hon börjar bli lite mer ifrågasättande och hon har börjat försvara sina saker. I övrigt är Dia och Wynee bra vänner och springer ofta och leker. Så det är så himla synd att de ska ryka ihop. För mig är det också viktigt att det är harmoni mellan hundarna, för allas skull.

IMG_0704 (2) (1024x683)IMG_0551 (2) (1024x683)IMG_0709 (2) (1024x683)

Idag är jag jätteledsen…

Posted on

Usch, dagen som började så bra slutade i tårar. Jag har varit ute i skogen läänge med vovvarna och tagit en massa fina foton. Sedan åkte jag in till stan och åt lunch med tvillingsyster, fotade våra fina saffransbullar. Gick lite i affärer. Så långt allt väl. Men sedan, efter att ha varit och handlat och äntligen kommit hem så upptäckte jag att jag måste ha glömt kameran på en toalett på gränby centrum! Åkte dit i ilfart medan jag ringde till informationen. Kom dit och fick tillbaka en tom kameraväska. Någon har alltså tagit kameran ur väskan och lämnat väskan kvar på toaletten.

Jag kanske är larvig, men tårarna strömmade ner för kinderna när jag körde hem. Jag älskar att fota, och använder det dessutom i mitt företag. Och det är en massa pengar det handlar om. Hade ju ganska nyligen investerat i ett nytt objektiv.

Blir så fruktansvärt besviken på mig själv och mitt slarv, men lika besviken på elaka människor som inte bara kan vara ärliga och snälla och lämna in kameran. Varför ska man stjäla från andra???

Så nu sitter jag och tittar på nätet efter en ny… Inte vad jag ville lägga pengar på så här inför jul…

Och tänker på alla de fina bilderna jag tog…Men de går ju att göra om. Får bjuda på gamla bilder från lite mer lek på gården.

Ingen bra kväll ikväll 😦

IMG_1057 (2) (1024x667)IMG_1041 (2) (1024x683)IMG_1040 (2) (1024x685)IMG_1046 (2) (1024x682)

Flera hundar och individuell träning

Posted on

Många undrar vad det är för skillnad mellan en hund och flera hundar. Och det är ju förstås många skillnader; till exempel att det är dyrare; du måste köpa allting dubbelt eller mer beroende på hur många hundar du har. Jag har tre hundar, och mycket måste ju köpas tre av; hundsängar, matskålar, koppel, halsband, selen, leksaker osv. Plus att det går åt mer mat och krävs flera försäkringar.

Men men, om man har de pengarna så tycker jag att det är ett förhållandevis litet problem. Det som påverkar mig mer är att det tar mer tid i den bemärkelsen att jag gärna vill träna individuellt med varje hund. Jag vill inte alltid gå med alla hundarna på samma gång, vilket betyder att jag får gå flera promenader. Det är ju extra viktigt med individuell tid om man har hundar som behöver träna på någonting, exempelvis hundmöten.

Numera går jag aldrig med alla tre samtidigt om det är stor risk att möta andra hundar. Det beror på att jag måste få träna Dia individuellt i de här situationerna. Därför går jag nu hos en privattränare, där vi tränar med BAT-metoden. Och just i Dias fall måste jag säga att den metoden passar väldigt bra. Vi har gått tre gånger nu, och sist tränade vi med en människo-trigger och sedan med en mjukishund som trigger. Det gick väldigt bra med människo-triggern. Dia hade full koll på personen som stod där mellan träden, men kunde ändå gå runt och nosa. Och utan att jag styrde henne så kom hon närmare och närmare personen. Mjukishunden gick inte lika bra eftersom Dia var lite stressad av all trafik utanför dungen, så hon såg inte hunden förrän hon var alldeles nära, och då förstod hon ju att den var fejk. Men sedan när tränaren stod med mjukishunden i koppel så var det annorlunda. Då reagerade Dia som om hon trodde att det var en riktig hund, vilket gav oss tillfälle att öva. Nästa gång ska vi ha med en riktig hund som trigger, och gången efter det ska tvillingsyster vara med tillsammans med Wynee. Ska bli kul!

Jag har även börjat köra mycket gå-fint-i-koppel-träning med Amy. Och där är det stor skillnad om man gör det med henne individuellt. Jag har ju provat väldigt många metoder, och hunden är envis som en oxe. Det gäller att byta metod då man märker att det inte fungerar. Jag har väl varit i en period då jag lite gett upp med henne, men nu fick jag ny motivation och ska börja kämpa igen. Man kan nog säga att den ”nya metoden” är BAT-inspirerad också; varje gång kopplet sträcks så byter jag riktning, och hon får beröm eller godis när hon följer efter mig. Jag varierar tempot väldigt mycket och byter ofta håll, för att hon ska bli mer följsam. Och om hon inte drar så får hon även belöningen att gå fram och nosa på olika lukter. Jag har börjat köra lite dogparkour med henne också, för att vi ska samarbeta mer på promenaderna, och det verkar hon tycka är jätteroligt! Så nu ska jag fortsätta med den här metoden strikt ett tag och se vart det leder.

Och Wynee, ja hon är lättsam när man är själv med henne. Det är framför allt agilityövningar och lydnadsövningar vi tränar. Men hon behöver också träna mer med hundmöten och det har verkligen gått framåt! Med Wynee känner jag mig relativt lugn; hon är så pass lättlärd att hennes ”problem” känns inte värre än att ”träna bort”.

DSC_1523 (2)DSC_1524 (2)IMG_0536 (2) (1024x683)DSC_1690 (2)DSC_1696 (2)

Å vad jag saknar det där som är så alldeles speciellt

Posted on

Leran har återvänt. Jag ber om ursäkt för allt tjat om vädret, men det är faktiskt någonting som påverkar mig mycket just nu. Det beror på att hela mitt väsen längtar efter det där som jag älskar så mycket; att vara ute i ett snöfyllt landskap, pulsa i snön och dricka varm choklad, och att köra drag! Visst gillar jag barmarksdrag, men det är någonting visst med vintern.

Och det värsta av allt är ju när det är som det har varit nu ett par dagar; pendlande mellan noll och ett par plus, regn som friser till is och skapar hala vägbanor. När man inte kommer ut över huvudtaget. Då får det bli långa skogspromenader och annan träning istället.

IMG_0955 (2) (1024x710)IMG_1100 (2) (1024x684)IMG_1111 (2) (1024x683)

Här nedan följer bilder från den tid då det var vacker vinter förra året. Vill minnas att snön kom sent då också, och att snöperioden var kort, men när den väl var där så var det ju fantastiskt! Det är det här som jag saknar!

img_6128_2_52dfbb932a6b22325017c65dimg_6121_2_52dfbb67e087c361e11b6ef4img_6140_2_52dfbbd59606ee400dfb7e83img_5150_2_52d3d5bf88e59d22af530d8bimg_5182_2_52d4d93de087c34042e4c9b0

Det bästa med fantasin

Posted on Updated on

Tvillingsyster och jag håller på med att designa några nya julkort, har blivit lite olika motiv så vi får se vilka som trycks upp. I brist på snö kan man alltid skapa egna drömvärldar där allting är som man vill att det ska vara. Det är det bästa med fantasin.

Det är väl därför jag älskar att skriva böcker. Och fantasy. Där är man den ende skaparen, med oinskränkt makt får man göra världen och berättelsen till sin egen.

2014-12-07 - 1 (1)IMG_9585 (3)

Delad glädje, dubbel glädje

Posted on

Vad gör man på en grå söndag om inte att busa och leka i trädgården? Vad gör det att man blir full av lera och smuts, när man har så roligt?

Vår tomt är verkligen inte en vacker syn just nu, efter att sambon kört med traktorn. De senaste dagarna har ju varit lite bättre då det varit lite kallare så att marken har fått frysa till. Det har varit enormt skönt att slippa alla leriga hundar. Men nu är regnet tillbaka… Fast marken är fortfarande ganska hård och allt jag ber om är lite minusgrader om nätterna så att det inte tinar för mycket.

Hundarna verkar inte bry sig om leran. Jag tror faktiskt att Dia gillar den. Amy, däremot, är lite mer fin i kanten. Men är det bus och lek så är det. Vi har börjat ha Amy lös på gården med lina på. Det ska ju lite till för att hon ska smita; då skulle hon behöva hoppa över staketet, och Amy gör sig sällan så mycket besvär. Under uppsikt har det fungerat riktigt bra att ha henne nästan-lös. Hon lyssnar bra. Man får vara med bara, så att de inte trasslar in sig i linan. Men det fungerar förvånansvärt bra faktiskt. Det blir nästan aldrig trassel, vilket man skulle kunna tro. Men jag blir varm inombords när jag ser hur glad hon är när hon får springa runt med de andra och leka. Hon som nästan alltid får vara bunden. Och det kommer ju bara bli bättre, då tanken är att vi ska få upp ett bra staket runt hela gården.

IMG_1021 (2) (1024x683)IMG_1013 (2) (1024x683)IMG_1084 (2) (1024x710)IMG_1077 (2) (1024x713)IMG_1050 (2) (1024x683)IMG_1064 (2) (1024x683)IMG_1103 (2) (1024x684)