Skogsvistelse och saffransbullebak

Vad jag har hunnit med mycket idag! Jag håller på med ett projekt att måla lite hemma så här innan jul. Sedan var jag tvungen att skynda mig ut i skogen för att sedan hinna hämta upp tvillingsyster vid jobbet och åka till mamma på saffransbullebak. Hundarna har hängt med hela dagen, och de tycker att det är jättekul att komma på besök till mamma. De är så fina hemma hos andra. Lugna och snälla. Även om de gärna tigger lite vid diskbänken…

Även den nya kameran har hängt med, och har gått rätt varm. Jag är mycket nöjd med kameran, dock saknar jag mitt andra objektiv med den större bländaren. Märker att det blir mörkare bilder och jag är notoriskt ovillig att höja iso. Får kika efter ett nytt objektiv så småningom. Men det är ju underbart att ha en kamera igen.

IMG_7582 (2) (1024x683)EIMG_7652 (2) (841x1024)EIMG_7631 (2) (1024x683)EIMG_7654 (2) (1024x683)EIMG_7673 (2) (1024x683)EIMG_7717 (2) (1024x683)EIMG_7747 (2) (683x1024)EIMG_7753 (2) (673x1024)EIMG_7775 (2) (1024x683)EIMG_7779 (2) (822x1024)EIMG_7817 (2) (683x1024)EIMG_7836 (2) (1024x733)EIMG_7829 (2) (1024x683)EIMG_7839 (2) (1024x683)EIMG_7853 (2) (1024x683)E

Ny kamera – nya tag

Idag kom äntligen min nya kamera! Det är en Canon EOS 60 D. Tyvärr förlorade jag ju mitt nya objektiv när den andra kameran blev stulen 😦 Men men, det finns ju fler!

Har provfotat lite nu ikväll. Den är lite annorlunda än min gamla, men det mesta är sig likt. Ska bli kul att sätta den på prov i dagsljus imorgon.

Jag har upplevt ett par jobbiga veckor, då jag inte mått så väldigt bra. Mycket har varit vädret, och ibland har jag faktiskt undrat om jag drabbats av någon slags väderrelaterad depression. Sen så har det varit mycket kring jobb och framtid. Och dessutom har Wynee bitit både Dia och Zelda. Mycket i mitt huvud nu. Ibland när jag går och lägger mig kan jag bara inte få ro då det far runt en massa tankar, problem som behöver lösas.

Tänk vad mycket det handlar om inställning. Både inställning till mig själv och till omgivningen. Jag mår som bäst om jag lyckas omvandla någonting negativt till någonting positivt. Amy drar i kopplet – hennes framåtanda är lysande när hon drar cykel eller släde; jag är glad över hennes drivkraft. Att hon har mycket spring i benen är någonting man får ta (och självklart träna).

Dia har blivit jobbig vid hundmöten – hon har blivit mer trygg i sig själv och mer framåt, vilket är himla positivt. Hon tillhör en speciell ras som har en tendens att vara bökiga/dominanta vid hundmöten, det är någonting man får acceptera (och självklart träna).

Jag tror att min nya väg är acceptans. Och då menar jag inte att man inte ska försöka träna bort vissa saker eller sträva mot det bättre. Jag menar bara att acceptera att tillvaron ser ut som den gör. Om du upplever ett problem; sluta gnälla och lös det! Jobba med det som går att jobba med och acceptera det som inte går att förändra. Se alla individers positiva sidor, både människors och djurs, och förstärk dessa. Inte minst dina egna!

Nu ska jag ta nya tag!

IMG_7501 (2) (1024x683)EIMG_7527 (2) (1024x575)EIMG_7506 (2) (1024x683)EIMG_7547 (2) (1024x700)EIMG_7551 (2) (1024x657)E

Den där känslan

Jag åkte till hundmässan igår med en liten uppgift åt mig själv; att inte tänka så mycket, utan bara känna. Att bara lyssna till det inre; vad är det jag vill? Jag vill så mycket att det ibland är svårt att sortera. Vill man för mycket kan resultatet bli passivitet istället för aktivitet.

Så jag åkte dit och gick runt och njöt. Och bara lät mig föras med. Och jag åkte hem med en stark övertygelse. Inte vad meningen med livet är, men ETT svar på vad jag vill. Jag har ju faktiskt velat lite fram och tillbaka; vad är rätt ras för mig? Vad vill jag med hundarna? Vilken typ av aktivitet passar mig? Jag har ju mina fem-i-topp-raser. Utan inbördes ordning så är det ju tjeckoslovakisk varghund, alaskan malamute, siberian husky, vit herdehund och australian shepherd. De sticker ut och lockar på ett sätt som inga andra raser gör. Jag har ju tre av dem (även om Amy inte är renrasig så är hennes sätt till 99% husky).

Men det var en känsla som faktiskt var starkare än de andra; känslan jag får av CsV. Och det förvånade mig själv också. Jag drabbades faktiskt av en riktigt stark ”måste-ha-en-till”-känsla. Och varför? Livet med Dia är långt ifrån okomplicerat. Det ÄR en speciell hundras. CsV är envisa och självständiga hundar, kan ha mycket jaktinstinkt och kan vara reserverade mot främlingar. MEN på samma sätt otroligt lojala och skapar ett starkt band till hela familjen, starkare än någon annan hund jag har träffat. Och den kärlek man får i utbyte är gränslös och fantastisk att uppleva.

Och jag gillar ju drag, att vara ute mycket i naturen, och de här hundarna orkar hur mycket som helst, är tåliga och arbetsvilliga. Och de är lätta att ha lös om man får bukt med jaktinstinkten; de lämnar aldrig sin flock.

IMG_0251 (2) (1024x709)eIMG_0273 (2) (1024x683)e

Otroligt rolig dag

Idag var det äntligen dags för Stockholm hundmässa. Jag och tvillingsyster tog ett tidigt tåg till huvudstaden och var i god tid att vänta in utställningen av CsV (tjeckoslovakisk varghund). Där träffade vi några ägare av rasen som jag har kontakt med och träffat förut. Det var hur kul som helst att träffa och få hälsa på andra CsV, då jag inte har så stor erfarenhet av rasen förutom Dia. Hur fina hundar som helst!

Vi gick runt och tittade, förutom CsV, på siberian husky, alaskan malamute, vit herdehund och australian shepherd. Och en massa andra raser förstås. Vi besökte café hundsnack och lyssnade lite på Eva Bodfäldt.

När vi satt på tåget hem kände jag hur trött jag var. En intensiv men mycket rolig dag! Det var kul att komma hem till sina egna hundar, som jag saknar så mycket när jag är så där bland andra hundar.

20141214_085603 (2)20141214_090110 (2)20141214_091422 (2)20141214_090132 (2)

Vad är det som händer?

De senaste dagarna har jag i ärlighetens namn inte mått så bra. Det började med allt det här med jobbet och att jag vill gå vidare. Detta är en stress, även om det naturligtvis också är inspirerande. Sedan blev min kamera stulen, vilket tog rätt hårt, av någon anledning. Sedan hoppade Wynee på Dia och bet henne. Det har också legat som ett slags orosmoln över mig.

Idag kom min pappa, hans fru och deras tervueren Zelda på besök. När de kom var hundarna ute på tomten. Wynee har ju träffat Zelda flera gånger tidigare. I september, när Wynee löpte, flög hon ju på Zelda. Men sedan när vi gick och grillade korv för några veckor sedan gick det hur bra som helst. Men idag skedde det igen. Wynee sprang fram och skulle hälsa på Zelda, och först var det lite lek. Men sedan exploderar Wynee och flyger på Zelda. Hon hugger henne precis som hon gjorde på Dia, och släpper inte förrän jag tar tag i nackskinnet och ryter åt henne.

Det går så blixtsnabbt och kommer så plötsligt. Vad är det som händer? Mår hon inte bra? Har hon ont? Har varit i kontakt med veterinär och hon verkar till synes frisk i övrigt. Äter bra och är pigg och glad. Men kanske är det någonting hon döljer.

Det här har i alla fall tagit hårt på mig. Känns inte bra, och det är ju inte ok att hon biter andra hundar. Kan ju sluta riktigt illa. Men vi tycker så otroligt mycket om henne. Varför gör du så här, Wynee? 😦

IMG_0238 (2) (683x1024)eIMG_0333 (3) (749x1024)e

Stockholm hundmässa

Imorgon åker jag och tvillingsyster till Stora Stockholm! Har verkligen sett fram emot det här länge. Ingen av hundarna kommer dock att följa med. Det är alldeles för mycket folk för Dia, och både Amy och Wynee blir lite för glada av en massa hundar för att det ska bli en harmonisk vistelse där. För jag är där för att titta och gå runt som jag vill.

BA9EE8BC-A600-4168-A9CA-B26D60AE3017

CsV från förra årets hundmässa

img_6938_2_52a331e588e59d11f5bb17ab

Lucia och snö!

I dag vaknade jag och det var vitt ute. Lycka 🙂 Och så passande på självaste Lucia. Idag ska min pappa och hans fru komma hit på Lucia-fika. Sedan ska vi iväg till Knivsta för att se sambons dotter ha dansuppvisning med sin dansgrupp. Så lite på programmet med andra ord.

IMG_7489 (2) (1024x768)IMG_7491 (2) (1024x768)

Och här kommer en gullig bild på Amy från förra julen 🙂

img_3068_2_52b9f533e087c313a6bdafd5E