Dagarna avlöser varandra och tiden går på snabbspolning känns det som. Idag blev det en dag inne i stan för att desperat leta efter en klänning att ha på bröllopet som jag ska på på på lördag. Jag ska erkänna: jag hatar att shoppa! Man springer runt som en idiot i allsköns affärer och allt man hittar är klänningar som ser ut som gardiner, nattsärkar eller något stickat som min mormor hade kunnat ha på sig. Vad är det för mode just nu, allvarligt?
Jaja, det blev nåt i grått, tråkigt kanske, men stilrent. Eller så tar jag den där klassiska svarta som har hängt med några år. Nej, det här med mode är inte min grej. Fast förstå mig rätt: jag bryr mig om vad jag tar på mig, och jag kan gilla att klä upp mig, men mode har en tendens till att dra allting till sin spets, att vara besynnerligt, smaklöst och ibland till och med horribelt.
Så, en halv dag har jag slösat på detta sätt (dock för en god sak: min väns bröllop), och när vi kom hem ägnade jag mig åt att hänga upp tavlorna på hundarna som jag beställt hem. Eller, bilderna har jag gjort och beställt hem, ramarna köpte jag på IKEA. Det var som terapi att hänga upp tavlorna, efter en ångestfylld shoppingrunda. Att inreda fint i mitt hem är någonting som får mig att må bra i själen.
På IKEA blev det även ett laptop-ställ, så nu slipper jag äntligen välja mellan att sitta på golvet med datorn (då soffan är fulla av varg- och polarhundar) eller att sitta i soffan och få ont i nacken. Och nej, det är inte så att jag sitter på golvet för att hundarna ska få ligga i soffan, utan jag väljer golvet för att jag får ont i nacken av att sitta med laptopen i soffan.
Hur som helst, nu är tavlorna på plats, klänningen hänger i garderoben och jag kan ägna mig åt att dricka kaffe och fortsätta med att läsa litteraturen till utbildningen.
