Vardag

En lugn och lite ensam dag

Det här med att fira jul tar på krafterna. Idag har vi inte gjort mycket alls, förutom att gå i skogen.

Jag är inte van att vara ensam så här runt jul och jag måste erkänna att det känns lite tomt i själen. Att inte ha någon att duka fram en god frukost med, eller se på film tillsammans. Eller gå i skogen med, dricka te med på kvällen. Jag är ju tvilling också så har växt upp med att alltid ha någon vid min sida. Så det här är bitvis en tuff utmaning för mig, å andra sidan upplever jag att det i längden är stärkande. Att bli trygg med sig själv.

För att hantera ensamheten har jag druckit en massa te från min nya tekanna, och läst i boken som jag fick av Sara. Och så har vi gått länge i skogen, jag och hundarna. Och trots att det blåste mycket och det verkade vara mycket dofter i luften och på marken, och de ibland gick med nosarna i backen, så uppförde de sig exemplariskt lösa, och lyssnade väldigt bra, vilket gjorde mig glad. Jag vet inte hur Karak har varit förut, men Amy har ju tidigare haft väldigt svårt att lyssna när det är spännande lukter, men hon har blivit riktigt duktig ❤

IMG_8594 (2)EIMG_8595 (2)EIMG_8604 (2)EIMG_3208 (2)EIMG_3210 (2)EIMG_4541 (2)EIMG_4687 (2)EIMG_3213 (2)EIMG_4564 (2)E

 

Vardag

Julafton

Då var den speciella dagen här. Jag har haft en rätt stressig julafton, det blir väl så när man ensam ska förbereda allting. Men det var ingen stor tillställning som tur var, det var min mamma och hennes man, Sara och hennes man.

Vi hade en glad och trevlig julafton, med en massa snapsvisor (trots att vi inte hade någon snaps), god mat och en massa levande ljus, fina presenter och glada gäster och hundar.

Hundarna fick både julklappar av mig och av mamma. Min mamma är så gullig; trots att hon aldrig tidigare varit en hundmänniska så visar hon mycket kärlek och omsorg till mina hundar och hon gör sig mödan att handla tre fina julklappar åt dem ❤ Av henne fick de fina leksaker (som inte var fina så värst länge, men desto mer uppskattade) och av mig fick de varsin stor oxknota. När vi satt och åt efterrätten bestående av hemmagjord ostkaka efter Morbergs recept så fick vi prata högt för att överrösta Karaks knaprande under bordet 🙂

IMG_8544 (2)EIMG_8488 (3)EIMG_8527 (2)E20151223_18213720151224_17451820151224_171745IMG_8555 (2)EIMG_8580 (2)E

Karak och Amy knaprar på sina oxknotor…

IMG_8554 (2)EIMG_8547 (2)E

…medan Sara och Bengt beundrar sina julklappar…

IMG_8569 (2)E

Julklapp från älskade syster; en bok om världen där Game of Thrones utspelar sig (som förövrigt är världens bästa serie…)

IMG_8567 (2)E

Julklapp från mamma; en underskön ljuslykta ❤

IMG_8589 (2)E

Karak undrar om vi inte ska gå på en kvällsprommis snart…

Vardag

Dan före…

Idag har det varit full rulle. I morse åkte jag till Sara och blev bjuden på julfrukost. Förutom att hundarna var vääldigt sugna på lite julskinka och tänjde alla gränser, och att Karak tuggade sönder Saras bäddmadrass så hade vi väldigt trevligt.

IMG_8374 (2)EIMG_8382 (2)E

Efter frukosten bar det av till Gränby centrum för att handla de sista julklapparna, plus en hel del julmat. För att tänja lite på magsäckarna inför imorgon så tog vi en pastalunch på food cort.

IMG_8398 (2)EIMG_8422 (2)E

Jag

IMG_8448 (2)E

Sara

Väl hemma igen var det dags att slå in julklappar.

IMG_8485 (2)EIMG_8461 (2)E

Sen tänkte jag att jag skulle försöka ta en sån där fin och julig gruppbild på hundarna som alla andra tar. Men….ja…. det var lättare sagt en gjort. Dia och Amy var jätteduktiga, men Karak, han kan ju inte sånt där, och varje gång jag skulle ta kortet reste han sig. Så tillslut gav jag upp. Jag får vänta tills jag har en assistent till hands 🙂

IMG_8472 (2)EIMG_8473 (2)E

Där i mitten låg Karak ögonblicket innan fotot togs…

IMG_8474 (2)E

Hmm…den enda bilden jag lyckades ta när alla var med :p

IMG_8478 (2)E

Amy ville visa att i alla fall HON var duktig…

IMG_8487 (2)E

…då hade Karak tröttnat…